Hälta hos katt

Att katten haltar är en vanlig orsak till att djurägare uppsöker veterinär. Hälta är ett tecken på smärta, och ibland kan tillståndet kräva akut vård. Här berättar vi om olika tänkbara orsaker till att katten haltar.

Allmänt om hälta hos katt

En katt som haltar är ett tecken på smärta. Hältan kan uppträda plötsligt eller komma smygande. Många gånger är orsaken en okomplicerad mjukdelsskada, inte sällan en böld efter ett kattbett. Det är dock viktigt att katten snabbt blir undersökt för att inte missa sådant som kan ge permanenta problem om det inte åtgärdas i tid. Eftersom hälta också betyder att katten har ont behöver den komma till veterinär för att få behandling med bland annat smärtlindring. 

Orsaker till att katten haltar

När en katt haltar på ett ben är det ett tecken på att det gör ont någonstans i benet, tassen eller ibland ryggen. Vanliga orsaker till att en katt haltar är bitskada efter slagsmål, klobrott, artros, skada i mjukdelar (ligament mm), huggormsbett samt benbrott. Hälta kan även orsakas av utvecklingsrubbningar, genetiska defekter, vissa invärtes sjukdomar, infektion samt tumörsjukdom

Plötslig förlamning i bakkroppen kan vara tecken på blodpropp. Bakdelssvaghet kan även orsakas av bäckenfraktur eller s k subluxation i höften (höften har gått ur led), efter exempelvis en trafikolycka. 

Benbrott (fraktur)

Benbrott är ett smärtsamt tillstånd där en skelettdel helt eller delvis gått av. En fraktur kan se olika ut och därmed vara mer eller mindre komplicerade att behandla. I de fall där skelettet gått av på flera ställen, eller flisat sig, kan operation vara aktuellt. 

Hälta och ovilja att stödja på benet kan vara tecken på fraktur. I vissa fall kan också brutna ben ha en onormal ställning. Här kan du läsa mer om frakturer och benbrott hos katt.

Kloskada

Det är inte ovanligt att katter fastnar i något med sina klor. Klorna är viktiga verktyg för katten och används flitigt i många situationer. Oftast när katten fastnar med en klo så är det ingen fara. Den kan skaka sig loss eller dra tillbaka klon och tillslut komma loss. Ibland kan det dock uppkomma skador som kan orsaka att katten blir akut halt, alltifrån klobrott till ligamentsskada pga felvridning. 

Vid klobrott kan hela klon behöva avlägsnas för att läkningen ska bli så snabb och komplikationsfri som möjligt. Här kan du läsa mer om klobrott och kloskada hos katter.

Sårskador

Utekatter löper större risk att få olika typer av sårskador än innekatter. Stickskador, rivsår eller bett av en annan katt är några exempel på skador som kan ge upphov till hälta. Om din katt kommer in och är halt efter utevistelse bör du undersöka katten och hålla den inomhus för observation.

Små sticksår, som t ex av en annan katts huggtänder, kan snabbt dra ihop sig och det är inte säkert att katten har uppenbara sår eller blödningar. Men vävnaden under huden kan vara skadad och det är också vanligt att sådana sår blivit förorenade med bakterier. Om katten fortfarande är halt efter någon timme, eller om den uppvisar andra symtom (t ex trötthet eller nedsatt aptit) bör du kontakta veterinär för råd. Detsamma gäller om hältan återkommer efter några dagar, eller om du märker en svullnad i tassen eller längs benet. 

Läs mer om bitskada hos katt här.

Huggormsbett

När en katt blir ormbiten är det ofta i en framtass eller i benet strax ovanför tassen. Katten använder framtassarna för att undersöka sådant de är nyfikna på. Tecken på att katten blivit ormbiten är att tassen snabbt svullnar upp kraftigt. Svullnaden kommer vanligtvis inom en halvtimme. Tassen kan bli dubbelt så stor som den andra tassen, huden blir röd eller blåröd och ibland finns synliga bitmärken. Ormbett är förenat med kraftig smärta och katten brukar undvika all beröring och belastning. 

Det är inte alltid ett ormbett som är orsaken när en tass är öm, svullen och missfärgad. Det kan även ses vid kraftig infektion, som t ex efter kattslagsmål eller om katten fått in smuts i ett djupt sticksår. Kontakta alltid veterinären om din katt uppvisar dessa symtom. 

Läs mer om huggormsbett här

Artros

Katter kan drabbas av artros precis som vi människor. Det är en ledsjukdom där brosket långsamt bryts ner och gör att ledens funktion försämras. I takt med att brosket försvinner blottas skelettdelarna inuti leden uppstår smärta, som kan vara svår. Samtidigt är leden inflammerad, vilket ytterligare ökar smärta och obehag. Med tiden blir leden förtjockad, oregelbunden, och får begränsat rörelseomfång. 

Sjukdomen förvärras långsamt över tid, och kan ta lång tid att upptäcka. En katt som får smärta pga artros kan börja kompensera detta och det gör det svårare att upptäcka sjukdomen. Hos katter är sjukdomen åldersrelaterad - det är vanligare med artros hos äldre katter än hos yngre. När en äldre katt blir klumpig, får minskad aktivitetsnivå eller verkar stel efter vila kan det bero på artros. 

Skulle du misstänka att din katt har artros behöver du ta kontakt med veterinär för undersökning. Vill du lära dig mer är du välkommen att läsa artikeln om artros hos katt.

Skada på mjukdelar (korsband, ligament mm)

Leder är uppbyggda av bland annat ledband (ligament), senor och brosk. Detta är mjuka delar som håller ihop skelettet och säkerställer normal rörelseförmåga. Olika traumatiska skador, snedbelastning eller felvridningar kan skada mjukdelar och därmed påverka ledens funktion. Detta är smärtsamt för katten i det akuta skedet. Det kan med tiden även leda till artros och kronisk smärta. 

Utvecklingsrubbningar och genetiska defekter

Under tiden katten växer kan utvecklingsrubbningar uppstå i skelett och leder. Oftast har detta en ärftlig bakgrund, och det är vanligare hos storvuxna raser som t ex Maine Coon. Utvecklingsrubbningen medför att de olika benen i en led passar dåligt ihop med varandra, så kallad dysplasi. Skelett och leder kan även utvecklas fel efter en traumatisk skada på benets tillväxtzon.

Katter av rasen Scottish fold, eller korsningar därav, lider av en genetisk defekt som orsakar osteokondrodysplasi. Sjukdomen medför utvecklingsrubbning i kattens brosk och det är detta som ger upphov till de karaktäristiskt vikta öronen. Men tyvärr är inte bara öronen utan allt brosk i kattens kropp defekt. Detta leder till benmissbildningar och svåra ledinflammationer. Tillståndet orsakar svår smärta med hälta, stelhet och ovillighet att röra sig under hela kattens liv. Genmutationen som ger osteokondrodysplasi finns hos alla Scottish foldkatter och korsningar.

Blodpropp i stora kroppspulsådern

Plötslig förlamning i kattens bakben kan bero på blodpropp i stora kroppspulsådern, aortatrombos. Ser du att din katt plötsligt börjar släpa bakbenen efter sig ska du omedelbart ta den till veterinären. Läs mer om olika tillstånd av förlamning hos katt.

Andra orsaker till att en katt haltar

Ovanligare orsaker till att en katt börjar halta är bland annat vingelsjuka, som orsakas av bornavirus, samt skelettcancer. Avvikande rörelser eller ostadighet på bakbenen kan även vara tecken på diabetes mellitus, sockersjuka eller ha neurologisk bakgrund.

Symtom på hälta hos katt

Tecken på att en katt haltar kan variera i både grad och uttryck:

  • katten undviker helt att belasta ett ben (kallas även blockhälta)
  • den kan avlasta ett ben när den rör sig, står stilla eller sitter. Avlastningen kan vara svår att upptäcka. I lindriga fall av hälta säger man ofta att katten “markerar” på ett ben. 
  • stelhet, framförallt efter vila
  • minskad aktivitetsnivå pga smärta
  • en katt som rör sig felaktigt pga hälta gör också av med mer energi och blir trött fortare än vanligt
  • den kan slicka mycket på ett särskilt område på ben, tass eller rygg. Ibland ses då hårlösa fläckar.
  • den kan ha onormal rörlighet
  • den kan ha ett ben som är deformerat
  • ett ben, tass eller led kan vara svullet, varmt och ömt
  • katten kan verka klumpigare, t ex när den ska balansera eller hoppa upp på möbler
Om du upptäcker att din katt haltar bör du hålla den under uppsikt och kontakta veterinär, så att katten får den vård och smärtlindring den behöver. 

Välkommen att kontakta någon av AniCuras kliniker

Diagnos

Ibland, som vid böld efter bitskada, är orsaken till hältan uppenbar vid en klinisk undersökning hos veterinär. Andra gånger behövs ytterligare undersökningar, ofta med röntgen och ibland i form av blodprover innan man kan ställa diagnos. I tillägg till vanlig röntgen kan veterinären rekommendera mer avancerad bilddiagnostik, i form av datortomografi, DT, eller MR-undersökning.

Behandling

Veterinären tar beslut om behandling utifrån vad som framkommit vid undersökningarna. Kirurgi är förstahandsvalet vid böld och en del ortopediska skador, som frakturer. Om ingen säker orsak till hältan kan hittas vid det första veterinärbesöket brukar katten ordineras vila och smärtstillande i väntan på vidare utredning. Detsamma gäller om kattens skada bedöms vara lindrig och kan självläka.

Vård hemma

Det kan vara svårt att få en katt att vila och ta det lugnt, i synnerhet när den har fått läkemedel mot smärtan. Livliga katter kan behöva hållas i ett begränsat utrymme, där de inte har möjlighet att klättra upp på möbler och liknande. Katter som ska läka en fraktur kan till och med behöva hållas i bur, s k burvila.

Kroniska sjukdomar som artros brukar behandlas med läkemedel och ibland fysioterapi. Det är också väldigt viktigt att se till att katten håller vikten.

 

Kontakta en veterinär

Om du tror att symtomen stämmer på ditt djur rekommenderar vi att du kontaktar en veterinär.

Hjälpte den här artikeln dig?

Vänligen välj vad som passar din situation eller typ på egen hand. Vi uppskattar din feedback väldigt mycket.

Tack!

Vi uppskattar det verkligen

Error

Ett fel har uppstått. Denna sida kanske inte längre svarar förrän den laddas om.