Benbrott hos katt

Benbrott, eller frakturer, kan vara okomplicerade, då ett ben går tvärs av, eller mer komplicerade, med exempelvis flera små brottstycken eller en spiralformad fraktur.

Vanliga orsaker till att katter bryter benet är att de blir påkörda eller ramlar ner från ett fönster eller ett träd.

Symtom

Det är inte bara fram- och bakben som kan fraktureras, utan även bäcken, käkben, revben m fl. Om ett fram- eller bakben är brutet ses hälta, ofta blockhälta (katten stödjer inte alls på benet) och benet kan ha en onormal ställning. Om benet inte är helt av eller om benbitarna ligger nära varandra och är inbäddade i starka muskler kan hältan vara mindre påtaglig. Smärta är ett framträdande symtom vid benbrott, både vid beröring och annars. Efterhand uppträder även svullnad kring frakturområdet.

Om katten har brutit käkbenet, till exempel till följd av långt gången parodontit, kan den få symtom i form av nedsatt eller upphörd aptit. Vid revbensfraktur kan andningsbesvär uppträda och vid bäckenfraktur ses hälta eller förlamning i bakdelen.

Diagnos

I samband med den kliniska undersökningen tittar veterinären på hur katten rör sig och undersöker det halta benet manuellt. Man letar efter ömhet, svullnad, avvikande rörlighet samt krepitation (om det ”knakar” när benet manipuleras eller belastas). Med hjälp av röntgenundersökning kan man dels fastslå att benet är brutet, dels få reda på hur benbitarna ligger i förhållande till varandra.

Behandling

Valet av behandling styrs av vilket ben som är brutet och hur de frakturerade ändarna ligger. Behandlingen syftar till att fixera benbitarna i rätt läge mot varandra så att de kan växa ihop igen. Fixering kan göras genom spjälning, gipsning eller bandagering, eller internt, genom att man opererar in metallplattor, skruvar, märgstift mm. Större ben, som lårbenet, behöver oftast intern fixering, medan tår och nedersta delarna av fram- eller bakben kan läka med gips eller skenor.

  • Gipsning och spjälning – Detta är ofta en behändig metod vid behandlingen av många frakturer på de nedersta delarna av fram- och bakben, dvs nedanför armbåge respektive knä. Vid högre benbrott är det svårt att få benbitarna så stabila som läkningen kräver på detta vis. Katten får komma på flera återbesök för röntgen och omgipsning innan frakturen är helt läkt.
  • AO/osteosyntes – benändarna fixeras vid varandra med hjälp av metallplattor och skruvar under en operation. Ingreppet är mer kostsamt, men eftersom denna fixering vanligen är mycket god krävs oftast färre återbesök och röntgenundersökningar än vid gipsning, och operationen behöver sällan göras om.
  • Märgspik, ståltråd mm – andra former av intern fixering är att operera in metallstavar inuti benändarna, och/eller att fästa samman dem med hjälp av ståltråd. Det kan vara svårare att uppnå total orörlighet mellan benändarna med dessa tekniker, men oftast läker frakturen bra.

Läkningstiden varierar mellan tre-fyra veckor och flera månader. Okomplicerade benbrott kan läka snabbt om benbitarna är väl fixerade och inte rör sig i förhållande till varandra. Efter att själva frakturen läkt tar det ytterligare några månader innan benet uppnått full hållfasthet.

Prognos

Oftast läker frakturer komplikationsfritt. Vid mer komplicerade frakturer kan läkningen bli fördröjd eller dålig och katten kan behöva opereras på nytt. Om rätt behandling ges är chanserna goda att katten kommer tillbaks till ett välfungerande liv igen.

Kontakta en veterinär

Om du tror att symtomen stämmer på ditt djur rekommenderar vi att du kontaktar en veterinär.