Orsak
Det finns flera olika orsaker till diabetes hos katter men slutresultatet blir att patienten saknar insulin alternativt svarar dåligt eller inte alls på insulin. Insulin produceras av specifika celler i de så kallade Langerhanska cellöarna i bukspottkörteln. Insulinet behövs för att glukos (socker) ska tas upp i cellerna från blodet. Vid diabetes fungerar inte detta. Glukos, som kan sägas vara cellernas bränsle, blir då kvar i blodet. När koncentrationen av glukos i blodet blir för hög börjar glukos läcka ut via njurarna. Sockret i urinen drar med sig vätska ut, djuret kissar mer och börjar dricka mycket för att kompensera för vätskeförlusten.
Man brukar dela in diabetes i två olika former, benämnda typ 1 och typ 2 diabetes. Vid typ 1 diabetes förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln och det uppstår en absolut insulinbrist i kroppen. Vid typ 2 diabetes föreligger en så kallad insulinresistens i kroppen. Dvs. de insulinproducerande cellerna kan fortfarande producera insulin men kroppens celler svarar inte normalt på insulinet. Om detta fortgår obehandlat riskerar insulinproduktionen att skadas på sikt. Typ 2 diabetes är den vanligast förekommande hos katt. Det finns flera möjliga orsaker till insulinresistens, där övervikt och fysisk inaktivitet är två viktiga orsaker. Vidare kan behandling med vissa medicinska preparat som t ex kortison orsaka insulinresistens liksom överskott av vissa hormoner. Det föreligger även en genetisk predisposition för diabetes i vissa raser, däribland Burma.
Symtom på diabetes hos katt
Symtom vid diabetes hos katter är desamma som hos människor dvs:
- ökad törst
- ökad urinering
- och ofta en viktnedgång trots en ökad aptit
Viktnedgången beror på att kroppens celler inte kan tillgodogöra sig det glukos som finns i blodet, dvs. cellerna svälter trots att det finns gott om glukos. Om diabetesen förblir obehandlad utvecklar många katter på sikt rörelsestörningar som orsakas av muskelsvaghet och nervpåverkan. Detta kan visa sig genom att katten inte längre klarar av att hoppa upp på bänkar eller möbler eller att den trampar ner på bakbenen och går på hasorna. Katter som utvecklar diabetes är oftast medelålders till äldre och det är dubbelt så vanligt förekommande hos hankatter som hos honkatter.
Sjukdomar som kan orsaka liknande symtom som diabetes är t ex njursjukdom, leversjukdom och hypertyreos (överproduktion av sköldkörtelhormon).
En allvarlig komplikation till obehandlad eller för dåligt behandlingskontrollerad diabetes är diabetisk ketoacidos (DKA). Eftersom kattens celler befinner sig i ett svälttillstånd ses en avvikande ämnesomsättning där en bildning av sura ketonkroppar (bl a aceton) sker. Blodet får då ett lågt pH-värde som har stora negativa effekter på hela kroppen. Kroppens enzymer fungerar inte som vanligt och andra effekter är rubbningar i saltbalansen. Symtom vid DKA är slöhet, kräkningar, matvägran, flåsighet/ökad andningsfrekvens samt i mycket allvarliga fall kollaps och medvetslöshet.
När ska veterinär uppsökas?
Om din katt uppvisar symtom som skulle kunna vara förenliga med diabetes så bör du kontakta veterinär för en undersökning. Ju längre en katt går med en obehandlad diabetes desto större är risken för komplikationer vilka kan bli livshotande. En tidigt insatt behandling ökar också chanserna för katten att svara bra på behandlingen, och en del katter kan till och med klara sig utan insulinbehandling på sikt.
När det gäller ketoacidos är detta ett akut tillstånd som snabbt blir livshotande. Har du en katt med misstänkta symtom skall därför veterinär uppsökas snarast.
Diagnos
Diagnosen ställs genom att man påvisar förhöjda blodsockervärden tillsammans med ett förhöjt fruktosamin, ett protein som visar hur blodsockervärdet legat över tid. Förhöjda halter av blodfetter är också vanligt förekommande. Katter har en speciell benägenhet att få förhöjda blodsockervärden vid stressade situationer varför ett enstaka taget blodprov som visar förhöjt blodsocker inte är tillräckligt för att ställa diagnosen. Undersökningen kompletteras ofta med en urinodling för att utesluta urinvägsinfektion, något som är vanligt förekommande vid diabetes då bakterierna trivs i den sockerhaltiga urinen. Ibland tas även ytterligare blodprover för utredning av hormonella sjukdomar som kan vara bakomliggande orsak till den utvecklade diabetessjukdomen. Om veterinären misstänker andra samtidiga sjukdomar utvidgas undersökningen med t ex ultraljudsundersökning eller röntgen.
Behandling
När diagnosen diabetes ställts bör både veterinär och djurägare ställa sig frågan: varför får katten diabetes nu? Beror det på livsstilen och att katten t ex är en överviktig innekatt måste det tas med i behandlingsplanen för katten. Har katten medicinerats med kortison? Misstänks katten ha någon annan bakomliggande sjukdom som triggat igång diabetessjukdomen?
Innan behandling påbörjas måste man tänka igenom sin livssituation. Behandlingen för diabetes är insulininjektioner som ges under huden två gånger dagligen och man måste räkna med att det kan bli fråga om livslång behandling. Finns någon som kan ta hand om katten när jag reser bort? Hur ser mina arbetstider ut, finns någon annan som kan hjälpa till i vardagen? Dessa frågor är mycket viktiga att reflektera över innan man påbörjar en behandling, både för sin egen och kattens skull.
När beslut tagits om att påbörja behandling går veterinär eller sköterska igenom hur injektionerna ska ges. Du som djurägare får prova att injicera koksaltlösning, vilket är helt ofarligt för katten, några gånger för att känna dig trygg innan den riktiga behandlingen med insulin fortsätter i hemmet. Du får även viktig rådgivning om lämplig kost för din katt. Vid diabetes är foder med lågt kolhydratinnehåll en viktig del i behandlingen. Vid genomgången informeras du även om de symtom som du ska vara uppmärksam på hemma, t ex om katten skulle hamna i tillstånd med låga blodsockervärden. På många av AniCuras djursjukhus och kliniker finns sköterskor som arbetar nära veterinärerna och som har specialkunskaper om diabetes. Dessa kan fungera som ett viktigt stöd under den framtida behandlingen.
I början av behandlingen sker återbesök ofta, då vikt, symtom och blodsocker följs upp. Finns specifika orsaker till sjukdomen följs även det upp vid återbesöken.
Det finns också möjlighet att lära sig mäta blodsockret i hemmet med en glukosmätare, sk glukometer. Detta kan vara ett bra sätt att monitorera blodsockret, då katten oftast upplever avsevärt mindre stress vid denna provtagning än vid besök och provtagning på klinik. Tillsammans med behandlande veterinär beslutas om detta är lämpligt för just din katt.
Remission
En del katter som påbörjar insulinbehandling kan gå i remission, dvs kan tillfriskna antingen permanent eller tillfälligt. Dessa fall brukar yttra sig så att insulindosen successivt måste sänkas och till sist avbrytas. Vid en eventuell remission bör katten fortsätta äta specialkosten. Du som djurägare bör även hålla noga koll på kattens vikt för att minska risken för återfall. Om en katt som gått i remission behöver kortisonbehandling bör du som djurägare informera veterinären om att det handlar om en katt i diabetesremission. Då får risken med en insatt behandling vägas mot nyttan av densamma. Kanske finns andra möjliga behandlingar så att kortison kan undvikas.