Vad är cancer?
En kropp är uppbyggd av miljontals celler. Dessa celler förökar sig genom delning för att ersätta döda eller skadade celler. Celldelning är nödvändigt för att kroppen ska växa, fungera och må bra. I de flesta fall fungerar celldelningen bra, men ibland kan det gå fel på grund av skador i cellernas gener.
Inuti cellens kärna finns generna, djurets DNA. Vissa gener bestämmer hur och när cellen ska dela på sig, samt om den ska sluta dela sig. Det finns också gener som bestämmer om cellen behöver reparation för att inte föra vidare skador. Om en cell är skadad ska det åtgärdas innan celldelningen fortsätter. Problem uppstår när en gen som egentligen ska styra över cellens reparationer är den som själv är skadad. När en sådan gen slutar att fungera sker celldelning trots att det finns skador i arvsmassan. Det resulterar i att de nya cellerna innehåller skadade gener, som kan föras vidare och förvärras. En ansamling av sådana celler kallas cellförändringar.
Cellförändringar har säkert många hört talas om: de kan upptäckas av läkare och veterinärer och är ett förstadium till cancer. Kroppen är fantastisk på att laga sig själv och i många fall stannar cellförändringar av. Men ibland fortsätter cellförändringen och skadorna i cellerna blir då så stora att de tillslut blir cancerceller. De kan i sin tur växa till tumörer, invadera vävnader eller spridas i blodet.
Cancerceller har några specifika kännetecken:
- de fungerar inte som de ska
- de slutar samverka med resten av kroppen
- de förökar sig okontrollerat
- de dör inte när de borde
- de kan växa in i närliggande vävnader
- de kan spridas till andra delar av kroppen
Den okontrollerade växten kan förklara varför många cancerformer återkommer trots operation och behandling. Det räcker med en enstaka kvarlämnad cancercell för att det ska finnas risk för att en ny tumör uppkommer.
Det är viktigt att komma ihåg att en tumör inte nödvändigtvis innebär cancersjukdom. Ordet ”tumör” är för många starkt förknippat med cancer, men många tumörer är godartade. Skulle en veterinär upptäcka en tumör hos din katt betyder alltså inte det nödvändigtvis att katten har cancer.
Godartade tumörer kan opereras bort för att undvika att de orsakar problem när de växer sig större, i synnerhet om de sitter på olämpliga ställen. Det förekommer även att godartade tumörer med tiden utvecklas till att bli elakartade.
Hur upptäcks cancer hos katter?
Cancer hos katt kan vara svårt att upptäcka. Det vanligaste är att du upptäcker en knöl som inte varit där förut. En cancertumör som är belägen långt inne i kroppen kan dock vara svår att känna.
Andra tecken på att katten kan vara sjuk i cancer är kräkningar, trötthet, blödningar från någon kroppsöppning eller ändrat beteende när katten ska kissa eller bajsa. Det är också viktigt att hålla koll på allmäntillståndet. Är katten påverkad under en längre tid ska du alltid kontakta veterinär oavsett om du misstänker cancer eller inte.
Tecken på cancer hos katter
Har din katt ett eller flera av följande symtom behöver det inte nödvändigtvis innebära cancer:
- växande knölar någonstans på kroppen
- sår som inte läker
- blödning från kroppsöppning utan känd orsak
- smärtor
- ovilja att röra sig
- hälta eller stelhet som håller i sig
- feber
- katten går ner i vikt
- trötthet och svaghet
- minskad aptit
- problem att äta eller svälja
- svårighet att kissa eller bajsa
Cancer kan i en del fall ge andra symtom än dessa, eller inga symtom alls under en lång tid. Om du ser något av symtomen ovan, eller om katten mår dåligt på annat sätt, ska du kontakta veterinär. Oavsett om symtomen beror på cancer eller andra sjukdomar är det viktigt att den får rätt diagnos och kan få lämplig behandling.
Här kan du läsa mer om behandling av tumörsjukdomar hos katt.
Olika tumörtyper hos katt
Katter kan som människor få olika typer av tumörsjukdomar, nedan listar vi några vanliga sådana.
Juvertumör
Juvertumör är en vanlig cancerform som främst drabbar okastrerade honkatter eller katter som kastrerats sent i livet. Elakartade tumörer i mjölkkörtlarna är den tredje vanligaste cancerformen hos katter.
Så mycket som 90% av alla fall med juvertumör är elakartade hos katter, och knölarna förekommer ofta i flera delar av juvret. Skulle du därför upptäcka en knöl eller svullnad hos din katt är det viktigt att kontakta veterinär. Katten kan bli besvärad av juverknölarna och börja slicka sig frenetiskt. I vissa fall händer det att tumörer brister och bildar sår på huden.
Hittar du en knöl i kattens juver är det viktigt att kontakta veterinär. Här kan du läsa mer om juvertumör hos katt.
Mastcellstumör
Mastcellstumör är en elakartad tumör som kan drabba alla katter. Mastceller är en typ av vit blodcell och ingår i kattens immunförsvar. Sjukdomen är inte lika vanlig hos katter som hos hundar, och de brukar inte heller vara lika aggressiva. Tumörerna kan variera i både form och storlek. Mastcellstumörer kallas ibland för ”tumörernas bedragare”, då de lätt kan förväxlas med vårtor, fettknölar eller andra typer av hudförändringar.
Har katten drabbats av mastcellstumörer som sitter invärtes kan symtomen vara dålig aptit, slöhet och lojhet, viktminskning samt kräkningar. Det är relativt diffusa symtom - men skulle katten uppvisa några av dessa är det viktigt att kontakta veterinär.
Mastcellstumör behandlas främst med hjälp av kirurgi. Oftast räcker en operation om tumören är relativt liten eller godartad. Vill du veta mer? Här kan du läsa om mastcellstumör hos katt.
Skelettcancer hos katt
Skelettcancer kallas också för osteosarkom och är en aggressiv form av cancer. Den är relativt ovanlig, men har katten drabbats är förloppet tyvärr hastigt. Vanligen är det äldre katter som insjuknar i skelettcancer.
Tecken på skelettcancer kan vara att katten plötsligt blir trött. Allmäntillståndet försämras och katten blir ovillig att röra på sig. Svullnader i skelettet, som ömmar vid beröring, kan uppträda och det är vanligt med feber. Om tumören har satt sig på ett fram- eller bakben kan även akut hälta ses och katten blir öm i det området.
Skulle din katt plötsligt drabbas av akut hälta och ha försämrat allmäntillstånd ska du genast kontakta veterinär. Eftersom aptitförlust är vanligt är det viktigt att få i katten vatten i den mån det går. Här kan du läsa mer om skelettcancer hos katt.
Kontakta alltid veterinär om du upplever att kattens allmäntillstånd plötsligt försämras
Hjärntumör
Hjärntumör förekommer hos katter precis som hos människor. Tumörerna kan vara antingen godartade eller elakartade och båda varianterna utgör ett hot mot kattens hälsa. Godartade tumörer kan växa och därmed orsaka tryck på känsliga vävnader och blodkärl inne i hjärnan. Detsamma gäller elakartade tumörer, men dessa kan även skapa problem genom spridning till andra vävnader och organ.
Beroende på var hjärntumören sitter kan symtomen variera. Katten kan drabbas av epilepsiliknande krampanfall, få synnedsättning eller bli allmänt ostadig. I vissa fall kan beteendeförändringar förekomma.
Hjärntumör behandlas sällan med operation. Vanligtvis används injektioner av steroider för att motverka svullnaden, vilket i sin tur kan dämpa symtomen. Här kan du läsa mer om hjärntumör hos katt.
Övriga cancerformer
Andra cancerformer som ibland ses hos katt är bland annat levertumör, tumör i mag-tarmkanalen, bukspottskörteln, hjärtat eller urinblåsan. Varje vävnad i kroppen har potential att canceromvandlas och det finns väldigt många cancerformer, beroende på vilken celltyp cancern utgår från och hur den sedan utvecklas. Prognosen varierar, liksom behandlingsalternativen. Behandlingen anpassas för varje enskilt fall.
Behandlingsalternativ
Det finns idag flera möjligheter att behandla cancer hos katt, och forskningen går ständigt framåt. Det är dock viktigt att noga tänka igenom vad behandlingen innebär för ditt djur, i form av exempelvis smärtor efter operation, biverkningar av läkemedel, eller stress i samband med återkommande veterinärbesök.
För en katt är inte en cancerdiagnos dramatisk på det sätt som den är för människor. Ur kattens perspektiv kan tandvärk eller ledsmärta vara mer besvärande än till exempel en knöl i huden. Vid all behandling eftersträvas att prognosen för tillfrisknande ska överväga jämfört med kattens eventuella lidande, och att lidandet ska vara kortvarigt i förhållande till den förväntade kvarvarande livslängden.
Kirurgisk behandling av tumörer
Den vanligaste behandlingen av cancer är kirurgi, att man opererar bort knölar. Det är viktigt att knölen skickas till laboratorium för analys (så kallad PAD, patolog-anatomisk diagnos) för att få reda på vad det är för tumör och om den är avlägsnad i sin helhet. Inför en större operation är det vanligt att så kallad metastasröntgen genomförs, för att kontrollera att inte tumören har hunnit sprida sig. Ofta görs även en ultraljudsundersökning av bukhålan.
Strålbehandling av tumörer
Cancer kan ibland behandlas med strålning. Strålbehandling sker med röntgenstrålar med hög energi och är ett effektivt hjälpmedel i behandlingen mot cancer. Strålningen som katten utsätts för är stark, och därför utförs behandlingen i flera små etapper för att undvika eventuella skador på frisk vävnad.
Katten sövs ner eller får lugnande medel för att kunna ligga still under behandlingen. Efter behandlingen kan katten komma att skrivas in på vårdavdelning om veterinären bedömer att det är nödvändigt. Annars får den åka hem och vila upp er i hemmets trygga vrå tills nästa behandlingstillfälle.
Här kan du läsa mer om strålbehandling.
Behandling med cytostatika
Cytostatikabehandling kallas även cellgiftsbehandling eller kemoterapi. Det ges till katten antingen i tablettform eller med injektioner. Läkemedlen påverkar hela kroppen, varför biverkningar som kräkningar, nedsatt aptit och diarré kan förekomma.
Syftet med medicineringen är att få katten symtomfri och att katten ska må så bra som möjligt under hela behandlingen. De flesta katter genomgår cytostatikabehandling utan några biverkningar och mår bra under hela perioden.
Katten får medicin i omgångar - ungefär var tredje till sjätte vecka - men är inte inskriven på kliniken. Mellan behandlingarna bor ni båda hemma för att kunna ta det lugnt. Hos veterinären får du råd och hjälp kring hur du ska ta hand om katten och vad som är viktigt att tänka på i hemmiljön.
Här kan du läsa med om cytostatikabehandling.
Palliativ vård
I en del fall är det bästa alternativet att helt enkelt ge katten den behandling som krävs för att den ska ha god livskvalitet så länge det går. Det kan röra sig om smärtstillande, medel mot illamående, steroider eller specialfoder. Katten bryr sig inte om att den har en cancerdiagnos, bara den får slippa må dåligt och kan göra de saker som den tycker om.