Löss hos katt

Hos katt förekommer den pälsätande lusen Felicola subrostratus. Löss lever hela sitt liv på värddjuret. Utvecklingen från ägg till vuxen lus tar två till tre veckor.

Pälsätande löss är rörliga och kan vara svåra att hitta. Löss är betydligt vanligare på vintern, bland annat beroende på att det under den varma tiden på året används medel mot fästingar, vilka också är verksamma mot löss.

Kattens löss smittar inte till hundar eller tvärtom, och ingen typ av lus kan smitta till människa.

Symtom

Löss ger klåda som kan vara kraftig. Klådan kan i sin tur ge rivskador och infektioner i huden. Torr hud och ökad mjällbildning kan också vara ett tecken på lusangrepp.

Diagnos

Blodsugande löss hittas vanligast i den mjuka huden bakom öronen, i armhålor eller i ljumskarna. Man kan också se lössens ägg (gnetter) fastklistrade på hårstråna. Gnetterna försvinner inte vid behandling utan finns kvar som tomma skal och är alltså inte ett tecken på att djuret fortfarande har löss.

Behandling

Eftersom löss smittar vid direktkontakt bör alla katter som har kontakt med varandra behandlas samtidigt. Liggunderlag bör tvättas, kammar och borstar rengöras och området där katten vistats, i samband med första behandlingen, bör också städas.

Det finns både receptfria och receptbelagda medel mot löss. Behandlingen bör upprepas. Var noga med att inte behandla katter med preparat som enbart är avsett för hund.

Kontakta en veterinär

Error

Ett fel har uppstått. Denna sida kanske inte längre svarar förrän den laddas om.