Eliminationsdiet för hund

Har din hund blivit ordinerad en eliminationsdiet som en del av en allergiutredning? Eller undrar du om hunden har foderallergi? Här berättar vi mer om utredning och eventuell behandling av misstänkt födoämnesallergi.

Kort om allergi hos hund

När en hund är allergisk brukar det yttra sig lite annorlunda än hos allergiska människor. Huden är det organ som först och främst reagerar vid allergi, även om både hösnuveliknande symtom och tarmproblem förekommer. Det beror på att de celler som är inblandade i den allergiska reaktionen finns i stor mängd i huden hos hundar. Hos människor är de vanligast förekommande i luftvägarna. 

Symtom vid allergi

En hund som är allergisk har klåda och/eller inflammation i huden. Hundar med lindrig allergi kan vara symtomfria en stor del av tiden. Hunden kanske bara reagerar under pollensäsong, eller om den ätit något specifikt som den är allergisk mot. Andra hundar har klåda och hudproblem året runt.

Hudinflammationen kan finnas i hela hundens hud, men vanliga ställen är på magen, i ljumskar och armhålor, i tassar, öron samt analsäckar. Symtom på inflammation i huden är bland annat rodnad, utslag, klåda och ibland fukteksem. Klåda utan synliga hudsymtom är också vanligt vid allergi. 

Vid en kraftig allergisk reaktion, som kan leda till anafylaktisk chock, får hunden snabbt uppkommen svullnad i huvudregionen, ofta nässelutslag (knottror i huden) samt blir trött, orolig och kanske flåsig. Tillståndet kan bli livshotande och veterinär ska uppsökas omgående. 

Vad är foderallergi?

En allergisk reaktion utlöses normalt enbart av proteiner. Ett protein som triggar allergi kallas för allergen. Proteiner finns inte bara i mat, utan också i kryp såsom dammkvalster, eller i växtdelar som pollen och fröer. 

När hunden är allergisk mot foder är det vanligen mot ett eller flera proteiner som den har exponerats mycket för. Flertalet av de vanliga friskfodren på marknaden innehåller kyckling, och därför är kyckling ett protein som allergiska hundar ofta reagerar på. En hund som är uppfödd på fiskbaserat foder kan däremot vara fiskallergiker. 

Sensibilisering är en förutsättning

Det är ovanligt att en hund reagerar på ett helt nytt protein, eftersom utvecklandet av allergi sker i två steg: 

  • Steg 1 är så kallad sensibilisering, när hunden först stöter på proteinet och immunförsvaret lär sig att känna igen det. Då börjar särskilda antikroppar, IgE, att produceras i kroppen. De binder till celler i immunförsvaret, mastceller och basofiler, som förekommer i stor mängd i bland annat hundens hud.
  • Steg 2 sker när hunden exponeras för proteinet igen och allergen binder till IgE-antikropparna, som i sin tur aktiverar cellerna de sitter på. Det är detta som ger den allergiska reaktionen. En förutsättning för att en allergisk reaktion ska uppkomma är att ett visst antal sådana här bindningar skapas. Det innebär att det måste finnas tillräckligt många IgE-antikroppar och tillräckligt mycket allergen. 

Ospecifika symtom vid foderallergi

Den hudreaktion som ses vid foderallergi ser ungefär likadan ut som när en hund reagerar på exempelvis dammkvalster eller har en parasitinfektion i huden. Det finns inget test som visar att hunden har en speciell allergi, utan diagnosen ställs genom att utesluta olika orsaker. En vanlig utredningsgång är att leta efter - och behandla - infektion med olika parasiter, bakterier samt jästsvamp, för att därefter göra en så kallad eliminationsdiet. Om hunden inte blir bättre, eller bara delvis bättre av eliminationsdieten, är slutsatsen att den är atopiker. Det innebär att hunden är känslig mot partiklar som finns i dess omgivning, ofta olika inomhuskvalster. 

En hund kan ha både foderallergi och atopi samtidigt, och därför kan ibland flera eliminationsdieter behöva göras, om hunden inte blir helt bra av enbart atopibehandling. 

Läs mer om allergi hos hund här.

Här hittar du information om hudutredning hos AniCuras kliniker.

Hur går en eliminationsdiet till?

Eliminationsdieten går ut på att hunden enbart ska äta sådant som den med största sannolikhet inte reagerar på, under en period om ca två månader. Sedan görs en provokation, som betyder att hunden under två veckor ska äta allt det som den tidigare har fått. 

Tolkningen av eliminationsdieten är inte alltid enkel, och vi rekommenderar att den görs i samråd med veterinär.

Eliminationsdieten ska följas strikt

Poängen med eliminationsdiet är att hunden inte ska tillföras någonting som kan hålla den allergiska reaktionen “vid liv”. Det tar ett antal veckor innan inflammationen i huden klingar av så att det är möjligt att se eventuell förbättring. Om hunden då äter sitt allergifoder, men också får en tuggpinne en gång i veckan, så kommer allergi och inflammation att gång på gång ta ny fart, och resultatet uteblir. 

Val av dietfoder

En eliminationsdiet kräver mycket av både hund och ägare - en hund som är van vid att få smakbitar från bordet, ett grisöra ibland, eller belöningsgodis i samband med träning, kommer inte att förstå varför detta helt plötsligt upphör. För ägarens del gäller det både att komma ihåg att hunden står på diet, och att vara ståndfast. Ni ska båda härda ut en lång tid, minst 8 veckor. Därför är det viktigt att välja ett foder som har goda förutsättningar att hjälpa er till en diagnos, så att inte era ansträngningar har varit förgäves. Det finns två sätt att hitta foder som undviker att utlösa en allergisk reaktion: 

  • Novel protein, alltså ny proteinkälla. Det betyder att hunden enbart ska äta protein som den aldrig tidigare har exponerats för, som t ex kanin. Idag finns många foder med speciella proteinkällor, som dock inte är allergifoder (läs mer i avsnittet om fällor nedan), och många av våra patienter har därför ätit en uppsjö av “novel proteins” innan de kommer till veterinären. Det gör det svårare att välja ett lämpligt foder för en eliminationsdiet. 
  • Hydrolysat, eller hydrolyserat foder. Genom hydrolysering finfördelas proteinerna till mindre molekyler. Målet är att molekylerna ska vara så små att de undgår immunförsvaret (IgE-antikropparna). Molekylernas storlek (massa) mäts i kD (kilodalton). De veterinärfoder som brukar användas för eliminationsdiet innehåller molekyler som är max 12 - 15 kD. Molekyler som är 18 kD eller större har risk att utlösa en allergisk reaktion. 

Om du misstänker att din hund är allergisk rekommenderas starkt att du tar kontakt med veterinär, eftersom egna experiment ofta inte leder ända fram. Om då hunden har ätit flera av de tänkbara allergifodren kan utredningen försvåras.

Se upp med de här fällorna

Det finns flera faktorer som kan sätta käppar i hjulet för en lyckad eliminationsdiet. Här är några av de vanligaste.

1. Fodret innehåller annat protein också

Det allergifoder som har valts kan råka innehålla något som hunden inte tål. Det nya proteinet (som kan vara alltifrån bison eller struts, till kanin, lamm eller insekter) utgör sällan 100% av fodret - det skulle bli en alldeles för ensidig kost. Proteinkällan brukar blandas med olika vegetabilier. Men även grönsaker, spannmål och baljväxter (potatis, ris, majs mm) innehåller protein. Stärkelse från olika vegetabilier ingår ofta i vanliga hundfoder och det finns alltså risk att hunden är allergisk även mot dem. 

Lösning: Välj ett särskilt veterinärt allergifoder där alla de proteiner som ingår är hydrolyserade ELLER gör ett blodprov för analys av vilka födoämnen hunden har mycket IgE-antikroppar mot, och undvik dessa. 

2. Fodret är inte 100 % rent

De veterinära allergifodren brukar ofta kosta lite mer. En viktig anledning till detta är att de är framställda i helt rena lokaler och maskiner, där inga andra foder eller proteinkällor hanteras. I kommersiella foder kan det både finnas spår av proteiner från tillverkningsprocessen, och andra proteiner som har tillsatts i mindre mängder för att dryga ut fodret. Det är inte alltid dessa redovisas i innehållsförteckningen. 

Lösning: Välj ett välkontrollerat medicinskt allergifoder ELLER laga egen mat med noggrant utvalda ingredienser.

3. Infektioner har inte behandlats

Det är väldigt vanligt att allergiska hundar har problem med sekundära infektioner i huden, som en följd av att huden är känslig och inflammerad. Infektion med bakterier eller jästsvampar (som båda ingår i den normala hudfloran, mikrobiomet) ger också upphov till klåda och ökad inflammation. Även om allergin skulle lägga sig när hunden står på eliminationsdiet så märks det inte, eftersom infektionen fortfarande ger symtom. 

Lösning: Gör eliminationsdieten i samråd med veterinär. Ofta behöver infektioner behandlas i början av dieten, och det är viktigt att gå på återbesök så att veterinären kan säkerställa att infektionen är borta. 

4. Läkemedelsbehandling

Många hundar behöver få symtomlindrande behandling av klådan, åtminstone under första delen av eliminationsdieten. Läkemedel kan i viss mån kamouflera symtomen vid foderallergi, och det gör det svårare att se om det skett någon verklig förbättring under eliminationsdieten. 

Lösning: Veterinären kan välja att trappa ut medicinering de två sista veckorna av dieten eller anpassa medicineringen på annat sätt. Du bör också ta hunden på planerade återbesök, samt kontakta din veterinär om hundens symtom blossar upp under dietperioden. 

5. Olycklig tajming

En hund som är både atopiker och foderallergiker kan vara svår att utreda. Är den samtidigt allergisk mot dammkvalster kan den få ökade besvär på hösten när “inomhusperioden” börjar, dvs när vi är inomhus mer och vädrar mindre. En pollenallergiker får försämring under pollensäsong. Det kan leda till att en eventuell förbättring av eliminationsdieten inte märks. 

Lösning: En ny eliminationsdiet kan göras när atopin har adresserats. 

Den viktiga provokationen

En förutsättning för att kunna ställa diagnosen foderallergi är att hunden ska ha blivit bättre under tiden den åt dietfoder och sämre när den återgår till det den tidigare ätit, vid den så kallade provokationen. Många hundar blir nästintill symtomfria när de blivit kvitt eventuella hudinfektioner, och en hund som är atopisk kan bli bättre om pollenmängderna minskar under tiden som den står på diet (eller av att ägaren schamponerar bort allergener ur pälsen i samband med behandling av en hudinfektion). 

Om en atopisk hund blir feldiagnostiserad som foderallergiker brukar det leda till stor frustration hos ägaren. En atopisk hund som står på strikt allergifoder blir förr eller senare sämre pga variation av mängden allergen i omgivningen. 

Hur går provokationen till?

Innan eliminationsdieten avslutas ska hunden komma på kontroll hos veterinären för att kontrollera att ingen klåda eller inflammation finns kvar någonstans i huden, inklusive öronen. Därefter får hunden äta fodret den tidigare stått på, allt godis den brukat få, samt matrester, tuggben mm, under en period om två veckor. Därpå görs en uppföljning hos veterinär.

Vad händer sedan?

Om hunden blir sämre under provokationen får den diagnosen foderallergi. Hunden får då gå tillbaka till dietfodret tills den återigen blivit symtomfri, och sedan prova ett födoämne i taget under två veckor för att se om den reagerar mot det. En del ägare väljer att helt enkelt bara ge sin hund allergifoder permanent (det bör dock undvikas om det handlar om hemlagad kost, eftersom det kan leda till näringsbrist). 

Om hunden blir helt bra under eliminationsdieten, men inte blir sämre vid provokationen, är den antagligen inte foderallergiker. Får den hudbesvär på nytt bör utredningen fortsätta, för att ta reda på om det finns allergener i omgivningen som den reagerar på. 

Om hunden inte blir bättre under eliminationsdieten kan det finnas flera förklaringar - se avsnittet om fällor ovan. 

 

Skribent: Boel Sandros, Leg veterinär 2022

Kontakta en veterinär

Om du tror att symtomen stämmer på ditt djur rekommenderar vi att du kontaktar en veterinär.

Hjälpte den här artikeln dig?

Vänligen välj vad som passar din situation eller typ på egen hand. Vi uppskattar din feedback väldigt mycket.

Tack!

Vi uppskattar det verkligen

Error

Ett fel har uppstått. Denna sida kanske inte längre svarar förrän den laddas om.