Normalt vätskebehov för hund är ca 0,5 dl per kg kroppsvikt och dygn. Många faktorer påverkar hur mycket hunden dricker: vad den äter, omgivningstemperaturen, aktivitetsnivån, åldern samt olika sjukdomstillstånd. Varmt väder och hög aktivitetsnivå ökar vätskebehovet och valpar dricker mer än vuxna.
Om hunden har ökade vätskeförluster (via avföring, urin eller hässjande) förknippat med olika sjukdomstillstånd får den vanligtvis även ökad törst för att kompensera för vätskeförlusten.
Orsak
Polydipsi och polyuri kan ses vid olika sjukdomstillstånd, däribland:
- Urinvägsinfektion
- Nedsatt njurfunktion av olika orsaker
- Livmoderinflammation (pyometra)
- Sockersjuka (diabetes mellitus)
- Cushings sjukdom
- Leversjukdom
- Förhöjd kalciumnivå i blodet (förekommer bl a vid vissa cancerformer)
Symtom
Beroende på den underliggande orsaken kan förutom ökat drickande och kissande även följande symtom ses: allmänpåverkan, trötthet, flåsighet, nedsatt kondition, viktnedgång, försämrad aptit, samt eventuellt lös avföring och kräkning.
Hundar som står på behandling med kortison får ofta ökad törst som en biverkning. Vanligen återgår drickandet till det normala när kuren avslutas.
Diagnos
Olika sjukdomsdiagnoser ställs på olika sätt. När en hund får ökad törst är djurägarens uppgifter om sjukdomshistorien, inklusive en uppskattning av hur stort vätskeintag hunden har, av stor betydelse. Efter en allmän klinisk undersökning analyseras vanligtvis urinprov och oftast även blodprov för att leta efter tänkbara underliggande orsaker. Beroende på vilken sjukdom som misstänks kan den fortsatta utredningsgången se ut på olika sätt. Fortsatta undersökningar inkluderar exempelvis vidare urinanalyser, hormonanalyser, röntgen- och/eller ultraljudsundersökning.
När ska veterinär uppsökas?
Om djurägaren uppfattar att hunden har ökad törst eller urinering bör veterinär uppsökas.