Varför skäller hundar?
Skallet är ett viktigt sätt att kommunicera för våra tamhundar - inte minst eftersom vi människor har velat ha det så. Vi har avlat dem för att vakta och varna, eller låta oss få veta var viltet finns under jakten. Många hundar har dessutom räknat ut att vi tvåbeningar kan vara lite trögfattade när de ger oss mer diskreta signaler, och bestämmer sig för att använda skallet för att få fram sitt budskap. För varje gång vi ger dem den respons de hoppas på, blir beteendet befäst.
Hundar skäller av många olika anledningar. Innan du börjar träna din valp till att skälla mindre behöver du ta reda på varför den skäller, eftersom olika orsaker ska hanteras på väldigt olika sätt. En del djurägare uppger att de kan läsa av hundens känsloläge enbart genom att lyssna på skallet - men studier har visat att vi faktiskt inte är så bra på att tolka en skällande hund som vi själva tror.
Ett sätt att börja utreda varför just din hund skäller är att fundera över följande frågor:
- I vilka situationer skäller valpen? Är det till exempel i samband med lek, när det kommer främmande eller när den är ensam? Om valpen skäller i flera olika sammanhang kan det vara värdefullt att försöka höra om skallet låter olika, till exempel ljusare eller mer pockande, i någon situation.
- Hur är valpens kroppsspråk när den skäller? Har den synliga ögonvitor och bakåtstrukna öron, eller går den ner i böneställning med viftande svans? I det förstnämnda exemplet visar hunden tecken på olust och rädsla, men i det andra exemplet bjuder den in till lek. Studera hållningen, om hunden reser ragg, om den backar ifrån eller går emot den eller det som den skäller på.
- Hur beter sig valpen i övrigt? Är det en lite försiktig hund som gillar att ta skydd bakom dina ben när ni är ute, eller är den kavat inför nya personer, hundar och föremål? De flesta valpar är någonstans mittemellan, och beteendet varierar i olika situationer och åldrar. När hunden blir äldre och kommer upp i spökåldern kan den börja reagera på sådant som den tidigare inte brytt sig om. Här kan du läsa mer om valpens utveckling (LÄNK).
- Fundera över om valpen får lagom mycket mental och fysisk stimulans. Både för mycket och för lite aktivering är stressande för hundar, och kan leda till att de skäller som ett sätt att få utlopp för anspänningen. En vuxen hund som är understimulerad kan ofta skälla för att lindra sin ångest.
Om du har svårt att bena ut varför din hund skäller rekommenderar vi att du kontaktar en hundinstruktör för att få hjälp. Ju tidigare du börjar träna hunden, desto lättare kommer det att vara att få ordning på skällandet.
Olika sorters skällande - och vad du gör åt det
Det är viktigt att komma ihåg att när en liten valp höjer rösten, beror det på att den har ett behov den behöver få tillgodosett. Valpars skall är inte ett uttryck för vare sig revirhävdande, aggression eller uppstudsighet. Om din valp skäller när du är i ett annat rum är det ett sätt att säga "jag är ensam och ledsen, var är du?" Läs mer om ensamhetsträning för din valp här.
En valp som håller på att lära sig att bli rumsren kan skälla uppfordrande vid ytterdörren för att signalera "jag måste ut NU, annars händer det en olycka". Om du försöker korrigera den här typen av skall kan det få negativa följder för rumsrenheten. Däremot kan du, när hunden blivit lite äldre, börja träna på alternativa sätt att tala om att den vill gå ut - kanske lära den ringa i en klocka i hallen, eller att hämta sitt koppel?
Det finns många orsaker till att hundar skäller, framför allt när det gäller unghundar och vuxna hundar. Det här är några av de vanligaste:
Vakta och varna
Många hundar slår larm till familjen när de upptäcker att någon rör sig i trädgården, går i trappen eller knackar på dörren. Det här är ett grundmurat beteende hos de flesta hundar, men ibland går det överstyr - om de skäller för minsta lilla, eller om de aldrig slutar skälla när de väl har börjat. En del hundar vaktar dessutom sin familj eller sitt revir mot inkräktare. Skallet kan då vara lite mörkare, och hunden kan samtidigt morra och ha en stel kroppshållning.
I en del fall kan hundar även ha beteendet att larma och vakta under era promenader eller i bilen - det är alltså inte enbart bundet till hemmet.
Lösningen: Här behöver du visa din hund att du har koll på läget, att det är du som ansvarar för att hantera eventuella "inkräktare". Du kan gärna be en vän om hjälp (det kan vara svårt att få till en planerad träning annars). Be personen att ringa på dörren och att ignorera hunden när du öppnar, tills att du gett den lov att hälsa. När dörrklockan ringer och din hund varvar upp ser du först till att den sätter sig ner en bit in i hallen, kanske med en leksak i munnen om det går. Först när hunden är lugn öppnar du dörren. Om din hund börjar skälla igen får du återigen säga till den att sätta sig på sin plats. När besökaren kommer in är det du som hälsar först - ifall din hund rusar fram kan du antingen stänga dörren igen eller än en gång sätta hunden på sin plats. Inte förrän den är tyst och lugn - och du själv har hälsat på besökaren - ger du hunden lov att gå fram och hälsa. Om din hunds vaktighet är av ett mer aggressivt slag bör du kontakta en hundinstruktör.
Du kan hantera en hund som skäller på förbipasserande ute på promenader på liknande sätt. Be en vän komma gåendes mot er ute. Ge personen instruktion om att stanna till på håll för att invänta att du får din hund lugn innan ni möts. Behåll din hunds uppmärksamhet med till exempel en leksak eller godis och fortsätt att ha kontakt med hunden tills den andra personen har passerat. Öva på detta tills hunden har fokus på dig och kan strunta i den mötande. Nästa steg blir att träna på samma sätt vid möten med främmande människor och hundar. Ju mer konsekvent du är i träningen, desto fortare kommer hunden att lära sig det nya beteendet.
Rädsla, stress och obehag
En hund som känner sig rädd, stressad eller ångestfylld kan visa detta genom att skälla, och ibland morra eller nafsa. Innan det går så långt har hunden sannolikt haft ett kroppsspråk som säger att den vill komma bort från situationen. Om det exempelvis sker i interaktionen med andra hundar kan den ha vänt bort blicken och huvudet, eller försökt gå undan. När det inte hjälper inte kan den skälla mot den andra hunden för att se till att den inte kommer för nära. I många situationer är det tyvärr vi människor som ovetandes har fått hunden att känna sig trängd, när vi går nära främmande hundar och insisterar på att de ska hälsa. Många rädda hundar har med tiden lärt sig att direkt börja skälla, istället för att visa de subtila tecknen innan, eftersom dessa ändå inte blir uppmärksammade.
Lösningen: Var lyhörd för din hunds signaler och beröm den när den visar vad den känner och vill på ett tyst sätt, till exempel om den vill välja en annan väg eller söka skydd bakom dig i samband med hundmöte. Ju snabbare du är på att läsa av och bemöta din hunds känsloläge, desto mindre behov har den av att skälla. Tänk på att inte förstärka din hunds rädsla och oro. Ge beröm - inte tröst, eftersom det bekräftar hundens uppfattning om att situationen är hotfull.
Nästa steg är att bygga upp hundens trygghet och tilliten till dig, att du inte kommer att tvinga in den i ett obehagligt möte. Först behöver du hitta ett lagom avstånd till den skrämmande situationen, alltså det avstånd som hunden känner sig trygg med. Här kan du exempelvis leka lite med en leksak, låta hunden nosa efter en godisbit eller sitta, ligga eller utföra andra kommandon. Belöna med ett riktigt gott godis. När du märker att hunden känner sig mer avslappnad, och inte morrar eller tittar oroligt på den andra hunden, kan ni gå iväg åt motsatt håll. Du ska alltså inte öka anspänningen genom att gå närmare den andra hunden, utan avsluta träningen med att hunden känner sig trygg och avslappnad. Nästa gång fortsätter du att träna på samma sätt, men ett steg närmare den "farliga" situationen.
Separationsångest
Ensamhet är en svår och ångestfylld upplevelse för många hundar. Om hunden inte fått grundläggande trygghet och tillräckligt träning i att vara ensam, kan den lätt drabbas av separationsångest. Detta är en av de vanligaste orsakerna till att hunden skäller när den är ensam hemma.
Lösningen: Träna din hund i att vara ensam. Om det är en hund med stor separationsångest bör du dock inte ha alltför höga förväntningar, för det är inte säkert att den någonsin kommer att må bra av att vara ensam i timmar i sträck. I så fall är det bättre att den får vara hos en hundvakt eller på hunddagis.
Frustration
Hunden som tittar ut genom ett fönster och ser barn leka med en boll kan skälla av frustration över att inte få vara med. En annan hund kan bli frustrerad av att inte få hälsa på en annan hund ute på promenaden. Skällandet blir ett sätt för hunden att få utlopp för, och kommunicera, frustrationen.
Lösningen: Du kan hjälpa din hund att varva ner med lätt beröring eller genom att ge den några enkla kommandon att utföra. Nyckeln här är att avleda - inte belöna - beteendet. Om du vill kan du låta din hund få hälsa på den andra hunden när den är tyst, men det är även värdefullt att hunden får lära sig att den inte alltid kan få hälsa på andra hundar.
Lek
Många hundar som skäller under lek gör det för att de helt enkelt är glada och lekfulla, och för att få lite mer fart på sin lekkamrat. Ha koll på att din hund inte skäller för att vakta (till exempel dig eller en leksak), så kallat resursförsvar. I så fall finns det risk för att leken övergår i bråk.
Lösningen: Det brukar framför allt vara vid livliga lekar som hundar skäller. Om skällandet går till överdrift kan du prova att varva med aktiviteter av lugnare slag, till exempel låta hunden nosa rätt på gömda godisbitar. Om du har en valp eller en unghund som skäller överdrivet mycket vid lek kan det också bero på att den är överstimulerad och trött. Då är det bäst att dra ner lite på de vilda lekarna och lägga in tid för vila och återhämtning.
Du kan också prova att få hunden att skälla mindre genom att låta den bära en leksak i munnen, men det är ingen bra metod för hundar som visar resursförsvar. Var uppmärksam på om hunden verkar vakta leksaken mot andra hundar eller människor.
För att det fungerar
I takt med att din valp blir äldre kommer den att prova nya sätt att kommunicera och uppföra sig. Den kan bitas lite för hårt, morra eller trilskas när du t ex sätter på den kopplet. De beteenden som ger resultat kommer den att fortsätta med.
De flesta valpar och unghundar kan snabbt lista ut att de får uppmärksamhet av sin ägare när de skäller. Det är inte ovanligt att nyblivna hundägare misstolkar skallet som att valpen behöver någonting - Kanske vill den gå ut? Eller är den hungrig? - och därför belönar skällandet med mat, en promenad, lek eller godis. För en del hundar kan ett ögonkast från ägaren vara tillräcklig motivation för att skällandet ska förstärkas.
Lösningen: Om din hund har börjat skälla som ett sätt att få uppmärksamhet, lek, godis etc, behöver du sluta ge den alla former av "belöning" när den skäller. Det betyder inte bara att du ska vänta med att ställa ner matskålen tills hunden slutar skälla, utan att du ignorerar hunden helt och hållet varje gång den skäller.
Få hunden att sluta skälla på kommando
Ett bra komplement till den riktade träningen vid olika skällproblem kan vara att lära hunden att sluta skälla på kommando. Det enklaste sättet är då att först lära hunden kommandot "skall" eller "prata". Varje gång hunden börjar skälla säger du "skall" och slänger till den en godis. Det dröjer inte länge innan hunden fattar galoppen, och du kan få den att börja skälla med detta kommando.
Nästa steg är att belöna hunden när den tystnar, och samtidigt lägga till kommandot "tyst" eller "hysch". Tips: Det kan vara lättast att få till tajmingen om du använder dig av klicker. Så fort hunden tystnar, även om det bara är en kort paus för att hämta andan, säger du "tyst" och klickar eller ger den en godis. Du kan successivt förlänga den tysta pausen genom att ha lite fördröjning mellan klicket och belöningen. Du kan prova att få hunden att sluta skälla genom att distrahera den med något, till exempel en leksak eller en godisbit som du håller i handen, men försök gärna att klara dig utan - då är det minst risk för missförstånd.
Vanliga orsaker till att träningen misslyckas
- Begär inte att hunden ska sluta skälla helt. Skällandet är ett medfött beteende hos hundar och det är onaturligt för hunden att aldrig någonsin skälla. Om du har nolltolerans mot skall kommer du att bli besviken - och din hund blir troligen stressad eller frustrerad av att du förväntar dig det.
- Träna inte en under- eller överstimulerad hund. Om din valp har för mycket i huvudet är det lätt hänt att den skäller lite extra, som ett sätt att lätta på trycket. Den kommer då inte att vara speciellt mottaglig för träning. Om din hund däremot har aktiverats för lite, och använder överdrivet skällande av tristess och frustration, eller för att sysselsätta sig - då är det inte schysst mot hunden att träna bort skällandet. Du behöver först tillgodose hundens behov av fysisk och mental stimulans. (Det finns dessutom risk för att hunden annars tar till andra oönskade beteenden för att få utlopp för tristessen, till exempel börjar tugga på möbler och ägodelar.)
- Förstärk inte fel beteende. När du väl har bestämt dig för att träna på att lära hunden att skälla mindre behöver du vara konsekvent. Om du till exempel vill att hunden ska sluta skälla för att få uppmärksamhet måste du ignorera hunden fullständigt varje gång. Om du är noga med att ignorera hunden 9 gånger av 10, och sedan råkar titta på hunden i fel ögonblick, kommer du istället att ha förstärkt beteendet - då har du nämligen lärt hunden att vara ännu mer ihärdig i sitt skällande.
En annan variant av oavsiktlig förstärkning är när du i all välmening råkar ge hunden mer motivation att skälla. Det kan till exempel hända om den skäller på andra hundar när ni är ute på promenad, och du i stundens hetta höjer rösten mot din hund. När du ryter "tyst" kommer din hund att uppfatta det som att du är med på skälltåget, och att ni båda skäller på den främmande hunden. Ett annat vanligt fenomen är när unghunden har upptäckt att det är roligt att skälla på, jaga och busa med barnen, men de i sin tur skriker och springer undan - då kommer hunden antagligen att uppfatta det som att det är barnens sätt att delta i leken, och blir då ännu mer taggad på skäl och bus.
Om ingenting hjälper
Ibland kör vi fast i träningen och behöver en utomståendes hjälp för att komma vidare. Tveka inte att ta kontakt med en hundtränare eller hundinstruktör om du har svårt att få bukt med överdrivet skällande hos din hund.