De flesta katter med FeLV visar till en början inga tecken på sjukdom. Det symtomfria stadiet kan vara i allt från några veckor till flera år, innan symtom i form av exempelvis blodbrist eller försämrat immunförsvar uppträder. Det förekommer att sjukdomen aldrig bryter ut hos en smittad katt, likaså förekommer det att katter kan göra sig av med infektionen.
Smitta
FeLV smittar bara mellan katter och inte till människor. Smitta mellan katter kan ske via urin, saliv och vid parning, samt vid blodkontakt som exempelvis i samband med slagsmål. Smitta kan också ske via mat- och vattenskål.
FeLV kan spridas från en dräktig katt till fostren via moderkakan och till kattungar via modersmjölken.
Symtom
När sjukdomssymtom uppträder kan det vara i form av viktnedgång, svaghet, feber, uttorkning, diarré, röda ögon, förstorade lymfknutor, inflammerat tandkött, fosterdöd och hudinfektioner. Blodbrist ses ofta, liksom påverkan på de vita blodkropparna, som är viktiga för kattens immunförsvar. Detta medför att katten kan bli mer infektionskänslig.
Diagnos
Diagnosen FeLV ställs genom att påvisa viruset i blodprov. Detta görs på laboratorium, men själva blodprovet tas hos veterinären.
Behandling
Det finns ingen egentlig behandling mot FeLV. Medicin som påverkar kattens immunförsvar och förhindrar viruset att föröka sig har provats men utan nämnvärd effekt.
Prognos
Katter som får diagnosen FeLV bör hålls inomhus så att de inte för smittan vidare till andra katter, och för att undvika att katten drabbas av andra infektioner. Katten bör regelbundet gå på hälsokontroller hos veterinär så att ett eventuellt uppblossande av infektionen kan upptäckas i god tid.
Förebyggande
Viruset har dålig överlevnad i miljön utanför katten, så en grundlig rengöring räcker för att få bort smittan från hemmet. Det finns ett vaccin mot FeLV, som dock inte bör användas i onödan, då det kan medföra ökad risk för vissa ovanliga tumörsjukdomar. Vaccinet mot FeLV kan ha sämre effekt hos små kattungar.