Symtom
Kutana mastcellstumörer har stor variation i utseende och växtsätt. Ofta kallas de för tumörernas stora bedragare då de till det yttre kan likna flera andra tumörtyper. De kan likna vårtor eller insektsbett, saknar ofta pigmentering, och de kan sitta i underhuden där de kan förväxlas med lipom. Ibland har mastcellstumörer sårig yta. Hundar med enstaka kutana mastcellstumörer visar sällan sjukdomssymtom, men en del kan ha klåda i området kring tumören. Detta beror på att mastceller kan bilda olika substanser, såsom histamin, vilka orsakar klåda, rodnad mm. Om mastcellstumören uppträder i ett inre organ kan sjukdomssymtom ses från det drabbade organet. T ex kan MCT i tarmen orsaka diarré eller blodig avföring.
Vid en allvarlig form av sjukdomen som kallas mastocytos kan hunden få kraftig frisättning av histamin och andra substanser vilket kan ge upphov till bland annat sår i magsäck och tarm, kräkningar och diarréer samt blodtrycksfall.
Diagnos
Ofta ställs diagnosen mastcellstumör genom att veterinären provtar tumören med en fin kanyl, s k finnålsaspirat, och tittar på celler från tumören i mikroskop. Det går inte att göra en gradering av mastcellstumören genom finnålsaspirat utan för detta behöver vävnadsprov från tumören analyseras på laboratorium. Vävnadsprov kan tas genom biopsi, eller så avlägsnas hela tumören kirurgiskt och skickas på analys.
Behandling
Mastcellstumörer behandlas i första hand kirurgiskt. Vid operationen försöker kirurgen att även avlägsna en vid marginal med frisk vävnad runtom tumören, eftersom det kan finnas tumörceller i området kring den synliga tumören. Kirurgisk behandling räcker ofta för att behandla tumörer av grad I och många av grad II. Vid behandlingen av tumörer av grad III och sådana av grad II som exempelvis är svåra att operera bort med god marginal brukar man komplettera kirurgin med exempelvis cellgifter och/eller strålbehandling. Den bortopererade tumören skickas i sin helhet till laboratorium för undersökning och för att ta reda på om man lyckats avlägsna hela tumören eller om det kan finnas tumörceller kvar i hunden.
När bör veterinär uppsökas
Det är alltid lämpligt att låta veterinären undersöka knölar som uppkommit i huden på hunden så snart som möjligt efter att de upptäckts. En del tumörer – både mastcellstumörer och andra - kan vara snabbväxande och ju längre tid det tar innan hunden får rätt diagnos, desto större blir operationen. Även prognosen påverkas av hur lång tid det tar innan diagnosen ställs, om det rör sig om en elakartad tumör som kan ha hunnit sprida sig till andra delar av kroppen.
Prognos
Prognosen avgörs främst av tumörens grad, huruvida den hunnit sprida sig i kroppen samt hur svår den är att avlägsna med goda marginaler. En hund med aggressiv mastcellstumör som hunnit sprida sig långt i kroppen, eller med en mastcellstumör i ett invärtes organ, har ofta en dålig prognos. I sådana fall kan man besluta att behandla de symtom som tumören eventuellt orsakar, hellre än att försöka bli av med tumören. Behandlingen avgörs från fall till fall och i samråd med djurägaren.
Hundar som har fått en mastcellstumör har även en ökad benägenhet att utveckla flera och det är viktigt att ägaren är uppmärksam på nya knölar så att de kan åtgärdas tidigt.