Köldskador på hund

Med fallande temperaturer ökar risken för att hunden får köldskador. Oftast är det hundens extremiteter (öron, tassar, svanstipp, nos och pung) som drabbas, med vävnadsdöd till följd. Vissa hundraser är framavlade för att kunna klara mycket låga temperaturer, till exempel alaskan malamute och andra typer av slädhundar. Dessa hundar som bor i områden med väldigt låga temperaturer har dessutom möjlighet att vänja kroppen vid tilltagande kyla. Andra hundraser samt unga, äldre, småväxta och dåligt pälsade djur måste få hjälp att klara kylan för att inte få skador. Det är individuellt hur låg temperatur varje hund kan klara.

Orsak

En kombination av kyla, vind och fukt leder till att de små blodkärlen drar ihop sig under längre tid. Detta i samband med ytterligare kylpåslag på den tunna hud som finns i hundens extremiteter, gör att vattnet i vävnaden fryser (bildar iskristaller) som förstör cellernas struktur och leder till vävnadsdöd. Utöver lokala köldskador kan hunden även drabbas av nedkylning även kallad hypotermi.

Symtom

Symtomen kan variera allt efter vilket stadie det rör sig om. Från början ses vit, hård och kall hud och eventuellt kan blåsor förekomma, särskilt på pungen. Det är nedsatt känsel i området. Efter ett par dagar känner djuret en stickande smärta, det kan uppstå domningar och det drabbade området får en tydlig avgränsning mot frisk hud. Huden kan i vissa partier upplevas som röd eller blå till färgen. Efter en tid blir huden svart som tecken på vävnadsdöd (nekros). Vävnadsdöda partier som till exempel svanstippen eller en tå faller till sist av.

Behandling

Den drabbade huden är mycket känslig ytterligare skador, undvik därför att massera eller trycka på vävnaden. Värm gärna hunden på ett så kallat passivt sätt, det vill säga genom kroppsvärme från människa eller filtar, ljummen dryck gärna med socker som ger energi. Bär gärna hunden om den har frostskador på tassarna. Skydda från vinden och ta genast djuret till en veterinärklinik för vidare behandling.

På kliniken blir hunden långsamt uppvärmd genom varmt dropp och får smärtlindring och mat. Patienten följs mycket noga över flera veckor. Ibland ses bestående muskelskador, i vissa fall kan nekrotiserade partier opereras bort.

Förebyggande åtgärder

Det är viktigt att undvika att utsätta djuret för väderlek som kan tänkas orsaka köldskador. Dock kan djuret få hjälp av varma täcken, skor till tassarna och i vissa fall smörjande vax. Djuret bör röra på sig så mycket som möjligt för att hålla cirkulationen igång. Även i en bil eller hundgård kan skador uppstå och risken för nedkylning är stor. En varm och isolerad liggplats, uppvärmningsmöjligheter och tillgång till energigivande mat och ljummet vatten är därför ytterst viktigt.

 

Publicerad i februari 2018

Kontakta en veterinär

Error

Ett fel har uppstått. Denna sida kanske inte längre svarar förrän den laddas om.