Vad är rabies?
Rabies är en allvarlig och dödlig sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, och orsakar hjärninflammation, aggressivitet och beteendeförändringar. I sena sjukdomsskeden är det vanligt med förlamning, rörelsestörning och krampanfall. Rabies leder i princip alltid till dödsfall när symtom utvecklats, men inkubationstiden är lång. I vissa fall kan ett djur bära på rabies i flera månader innan symtom bryter ut.
Sjukdomen orsakas av ett virus som kallas lyssavirus. Det finns olika former av lyssavirus som kan sprida rabiesliknande sjukdomar. Vissa fladdermöss i Europa kan exempelvis bära på s k fladdermusrabies. Rabies kan spridas mellan olika djurslag: det är inte bara hundar som kan smitta hundar, utan de kan även bli infekterade av exempelvis vilda djur. Smittan sprids via infekterad saliv som kommer in i kroppen via sår i hud eller slemhinnor. Bitsår är en vanlig smittväg, men det finns även fall där människor har blivit smittade genom att en infekterad hund har slickat på småsår i huden.
Rabies kan drabba både människor och djur, och går inte att bota.
Läs mer om rabies hos hund här.
Symtom på rabies hos hund
Rabies orsakar hjärninflammation och ger lite olika symtom beroende på djurslag, men gemensamt är att djuret får beteendeförändringar. Hos hund brukar rabies ge upphov till ökad aggression, men det förekommer också att en annars social hund blir skygg och tillbakadragen. Vilda hundar eller gatuhundar kan bli okarakteristiskt kontaktsökande, och samtidigt mer aggressiva.
Tydliga fysiska symtom på rabies är att hunden dreglar mer och har svårt att svälja. I senare skede av sjukdomen får den krampanfall, rörelsestörning samt förlamning. Rabies leder i princip alltid till döden.
Rabies är en anmälningspliktig sjukdom
Sverige har varit fritt från rabies sedan 1886 och stora ansträngningar har gjorts för att fortsätta att hålla rabies borta. Sjukdomen är anmälningspliktig. Då diagnosen ställs genom obduktion görs en sannolikhetsbedömning från fall till fall av huruvida hunden kan bära på rabies. Om det anses troligt att hunden har rabies blir den avlivad så snart som möjligt, samt obducerad för att fastställa diagnosen.
Människor som har varit i kontakt med hunden ges profylaktisk vaccinering. Eftersom rabiesviruset färdas långsamt från bettstället till centrala nervsystemet betyder det att det oftast finns ett tidsfönster då vaccin hinner ge immunförsvaret tid att förbereda sig på viruset innan det orsakar skada.
Vaccination ett viktigt verktyg för att bekämpa rabies
Då rabies innebär stort lidande och dödsfall för både djur och människor, är det viktigt att fortsätta hålla Sverige rabiesfritt. Sjukdomen kan snabbt etableras hos framför allt vilda djur i ett område, och orsaka stora problem för både tamdjur och det vilda djurlivet.
Om du planerar en utlandsresa eller om du ska köpa en hund från utlandet är det därför oerhört viktigt att hunden är vaccinerad mot rabies. Det är ditt ansvar att vaccinera din hund, och om du tar hem en hund från utlandet ska du kräva att hunden har korrekt dokumentation av ett fullgott vaccinationsskydd.
Ta dig tid att kolla upp företagen som hjälper till vid importer, då det tyvärr förekommer oseriösa företrädare. Flera fall av förfalskade vaccinationsintyg har rapporterats, och vid studier av importerade hundars blod har det visat sig att många av dem inte har haft antikroppar mot rabies, det vill säga att de sannolikt inte har varit vaccinerade trots att de haft vaccinationsintyg.
Köp aldrig en valp om du misstänker smuggling eller olaglig import, och anmäl alltid vid minsta misstanke om rabies.
När ska min hund få rabiesvaccin?
Ska du resa utomlands med din hund behöver den en vaccination mot rabies. Rabiesvaccin är ett krav vid utrikes resor, eftersom sjukdomen förekommer i större delen av världen.
Rabiesvaccinationen förs in i hundens EU-pass, ett officiellt dokument som utfärdas av veterinären.
För att hunden ska kunna få rabiesvaccin och ett EU-pass måste den vara minst tolv veckor gammal. Grundvaccinationen består normalt av en vaccindos. Vaccinet ges under nackskinnet och det är vanligt att det svider lite i området en stund efteråt. Andra biverkningar av vaccinet är sällsynta. Efter 21 dagar är vaccinet giltigt och det är tillåtet att resa med hunden.
Påfyllnadsdoser av vaccinet ges vart tredje år, men det kan vara värt att kontrollera reglerna i det land ni planerar att resa till - vissa kräver att hunden vaccineras varje år.
Beroende på var ni ska åka kan ni behöva ytterligare vaccinationer för andra sjukdomar men det är endast rabies som är obligatorisk att vaccinera mot.
Du behöver inte vaccinera din hund mot rabies som en del av standardvaccinationerna. Planerar du inte att resa med hunden är ett rabiesvaccin inte nödvändigt. Är du osäker på regler och rekommendationer inför resa är du alltid välkommen att kontakta veterinär.
Inför en utlandsresa kan du gärna kontakta veterinär för information om sjukdomsläget.
Import av hundar
Om du planerar att ta hand om en hund från utlandet, eller är delaktig i hundimport, har du ett stort ansvar att kontrollera papper och dokument för att säkerställa att hunden är frisk och har importerats på korrekt sätt.
En hund får tidigast vaccineras mot rabies vid ca tre månaders ålder och därefter får den inte resa förrän minst tre veckor senare. Det betyder att en valp måste vara femton veckor eller äldre innan den får importeras. Ta gärna hjälp av veterinär för en hälsoundersökning och dokumentkontroll.
Om hunden importerats olagligt eller inte är vaccinerad korrekt finns det risk för att rabies eller andra sjukdomar sprids. Skulle hunden visa symtom som skulle kunna vara orsakade av rabies behöver det anmälas och hunden måste avlivas.
Diagnos av rabies
Om en hund uppvisar tydliga symtom på rabies måste den avlivas för att undvika smittspridning, för att stoppa hundens lidande och för att bekräfta diagnosen. Idag finns inget botemedel mot rabies, utan den enda förebyggande åtgärd som finns tillgänglig är vaccin.
En säker diagnos kan enbart ställas efter att hunden avlivats och vävnadsprov från hjärnan kan undersökas i mikroskop samt med särskilda analyser. Det finns inget annat sätt att diagnosticera sjukdomen.
Texten uppdaterades mars 2022. Skribent: Boel Sandros, legitimerad veterinär