Vid pannus, eller kronisk ytlig keratit, blir ögats hornhinna successivt alltmer förändrad, med tilltagande kärlinväxt, cellinfiltration och pigmentering. Tillståndet är i sig inte smärtsamt, men det kan leda till följdsjukdomar såsom bindehinneinflammation (konjunktivit), inflammation i ögonlocken (blefarit) samt blindhet, om en stor del av hornhinnan är drabbad.
Det är inte helt klarlagt hur pannus uppkommer, men man vet att det är en multifaktoriell, immunmedierad sjukdom där bland annat ärftlighet är en komponent och ultraviolett ljus är en annan.
Symtom
Hornhinnan får i det tidiga skedet ett gråaktigt-grårosa område vid den yttre ögonvrån. Efterhand breder området ut sig över allt större del av ögat, och en likartad inväxt sker från den motsatta sidan av ögat. Förändringarna i hornhinnan får inväxande av blodkärl och blir pigmenterade. Även om tillståndet inte är smärtsamt blir många hundar besvärade från ögat, med lindrigt ögonflöde, kisande och kanske krafsande/gnidande mot ögat.
Diagnos
Diagnosen ställs genom ögonundersökning på kliniken. Eftersom inflammation i hornhinnan även kan ha andra orsaker görs vanligen olika tester för att utesluta dessa, exempelvis provtagning för att undersöka om ögat är infekterat av virus eller bakterier, samt mätning av tårproduktionen.
Behandling
Behandlingen syftar till att bromsa och begränsa utbredningen av inflammation och ärrvävnad över hornhinnan, och består av ögondroppar som verkar immunhämmande. Inledningsvis får hunden komma på flera återbesök för att anpassa typ av ögondroppar och dosering. Ögondropparna behöver sedan ges livet ut, med regelbundna kontroller hos veterinär.
Prognos
Pannus är en obotlig sjukdom som behöver behandlas livet ut, men ju tidigare man sätter in behandling desto mer kan utbredningen av inflammationen begränsas.