Juverinflammation, eller mastit som det också kallas, uppkommer vanligtvis efter att bakterier har tagit sig in i juvret via en sårig eller sprucken spene. Ibland händer det att juvret blir inflammerat utan att det finns någon bakterieinfektion och då är orsaken ofta kraftig och/eller långvarig mjölkstockning.
Vad är juverinflammation?
Inflammation i juvret hos hundar är för det mesta orsakat av att bakterier har kommit in i mjölkkörtlarna. En tik som ger di eller som själv slickar och suger på sina spenar kan få små skador i spenen som gör det lättare för bakterier att komma in. Mjölkstockning samt smutsig bädd och omgivning ökar risken för juverinflammation.
Mjölkstockning
Mjölkstockning innebär att mjölk ansamlas och står kvar i en eller flera juverdelar. Juvret blir då spänt och hårt, och kan även skifta färg (bli mer rött eller rentav blårött). Tillståndet kan uppträda när som helst under digivningsperioden, men det är vanligare i samband med att valparna börjar avvänjas samt om tiken har överutfodrats. Om valparna av någon anledning väljer bort en spene, t ex för att den är för stor, kan det bli mjölkstockning i den juverdelen.
En skendräktig tik kan också ha mjölk i juvren. Om hon slickar mot spenen eller diar sig själv stimuleras mjölkproduktionen ytterligare vilket kan leda till mjölkstockning.
Vid mjölkstockning blir blodcirkulationen i området lite sämre, och när mjölk blir stående utgör den en god näring för bakterier. Sammantaget leder detta till ökad risk för bakterieinfektion.
Bakterier från hud och omgivning
Både bakterier från tikens egen hudflora, såväl som bakterier i hennes filt eller bädd, kan orsaka infektion i en eller flera juverdelar. Spenkanalen är normalt stängd, vilket hindrar bakterier från att komma in, men efter digivning står den öppen en liten stund. Om hunden då ligger på smutsigt underlag kan bakterier få tillträde.
En annan vanlig orsak till bakterieinfektion är att spenen blivit skadad, t ex biten eller klämd.
Vilka symtom ska jag titta efter?
Juverinflammation uppträder normalt enbart i samband med mjölkproduktion, antingen efter valpning eller vid skendräktighet. Mjölkstockning är ett vanligt förstadium, och om du upptäcker symtom i det skedet har du möjlighet att förhindra att det utvecklas till juverinflammation.
Mjölkstockning
En eller flera juverdelar är:
- hårda eller fyllda trots att tiken nyligen har gett di
- lite ömma
- eventuellt lindrigt färgförändrade (rodnade)
- lite varmare än kringliggande vävnad
Juverinflammation/mastit
När en bakteriell infektion har uppkommit kan dessutom ett eller flera av dessa symtom ses:
- mjölken är missfärgad, blodig, tjock, vattnig eller grynig
- mjölken är illaluktande och vartillblandad
- den drabbade juverdelen är varm och öm
- missfärgning som kan vara kraftig, t ex mörkt blåröd
- valparna kan vara oroliga och pipiga
- tiken har feber
- tiken har nedsatt allmäntillstånd, trötthet
- tiken och eventuellt valparna har dålig mage och dålig aptit
Hur ställs diagnosen?
En tik med ovanstående symtom bör undersökas av veterinär så snart som möjligt. Vid undersökningen kontrollerar veterinären juvret, mjölken och tikens allmäntillstånd samt kroppstemperatur. En mikroskopisk undersökning av mjölken utförs för att titta efter vita blodkroppar och bakterier. Samtidigt görs också en bakterieodling. Beroende på tikens tillstånd kan även blodprover bli aktuellt.
Hur behandlas juverinflammation?
Hundar som har kraftig infektion och är mycket medtagna kan behöva skrivas in på djursjukhus för vård. I de allra flesta fall går det dock bra att ta hand om hunden i hemmet.
Tiken kan få smärtstillande, antiinflammatorisk medicin och du kan bli uppmanad att lägga om juvret med våtvarma omslag samt att försiktigt mjölka ur den sjuka mjölken flera gånger om dagen. Beroende på vad bakterieodlingen visar kan antibiotikabehandling bli aktuellt.
Behöver valparna avvänjas?
Valpar undviker ofta självmant att dia från den sjuka juverdelen och om antibiotika används så brukar i första hand en sort som är ofarlig för valparna att väljas. Beroende på hur gamla valparna är och vilken behandling som är aktuell i det enskilda fallet kan dock valparna behöva avvänjas och kanske få mjölkersättning istället. Fråga din veterinär vad som gäller.
Går det att förebygga juverinflammation?
Det är svårt att till hundra procent förebygga infektion och inflammation i juvret hos tikar med diande valpar, men det finns några åtgärder du kan vidta för att minska risken, eller i alla fall upptäcka tillståndet i tid.
Kontrollera juvret dagligen
Ha daglig koll på juver och valpar. Om du märker att valparna ratar en juverdel trots att du flyttar dit dem bör du undersöka den lite extra. Mjölka ur juverdelen och kontrollera att mjölken ser normal ut. Om allt ser normalt ut kan du behöva mjölka ur den juverdelen då och då, för att förebygga mjölkstockning.
Anpassa utfodringen
Om det fortfarande finns mycket mjölk i juvren precis efter digivning kan det vara ett tecken på att tiken får för mycket mat (förutsatt att valparna är nöjda och växer normalt).
I början av digivningen är valparna ännu små och äter inte så mycket. Om tiken behåller lagom hull och valparna växer som de ska, så behöver du alltså inte ge henne extra mat. Efter några veckor när valparna blivit större, kan du däremot behöva öka fodergivan för att tiken ska producera tillräckligt med mjölk utan att få näringsbrist.
En tik som har en liten kull eller förlorar någon valp löper ökad risk för mjölkstockning och kan behöva dra ner på maten. Det är också viktigt att du är uppmärksam på både utfodring och juver när valparna börjar äta fast föda och dia mindre.
Se till att tiken har rent underlag
En bädd som är nedsölad med t ex valparnas avföring kan lätt bli en bakteriehärd och därigenom innebära att risken för infektion i juvret ökar.
Undvik att stimulera mjölkproduktion vid skendräktighet
En skendräktig tik ska inte mjölkas ur, eftersom det stimulerar att mjölkproduktionen ökar. Låt inte tiken dia eller slicka på sig själv - sätt på en krage eller body om det behövs. Minskad fodergiva och ökad motion kan få mjölkproduktionen att avta. Du kan även kontakta veterinär för att få recept på läkemedel mot skendräktighet.
Juverinflammation hos en hund utan mjölk?
Om du ser symtom på juverinflammation hos en tik som vare sig har valpar eller är skendräktig - och som alltså inte har någon mjölkproduktion - bör du kontakta veterinär så snart som möjligt. Detsamma gäller om det är en hanhund. I värsta fall kan det vara tecken på juvertumör. Läs mer om juvertumörer hos hundar här.
Hur är prognosen?
Prognosen för tillfrisknande är god. Även svåra fall av juverinflammation brukar svara fint på behandling och inte lämna några men. En del tikar kan dock behöva sinläggas, dvs valparna måste sluta dia, för att kunna läka ordentligt.
Har du en skendräktig tik med återkommande problem med mjölkstockning - och alltså ökad risk för inflammation i juvret - kan du överväga att låta kastrera henne. I så fall upphör besvären permanent.
Skribent: Boel Sandros, Leg veterinär, 2022