Varför kastreras katter?
Det kan finnas olika anledningar till att katter kastreras. Om inte katten ska användas i avel kan det vara en god idé att låta katten kastreras. Katter är väldigt fertila så en okastrerad honkatt kan snabbt bli dräktig om hon är ute. Genom kastrering försvinner kattens sexualdrift och följaktligen uteblir beteenden som hör ihop med det, såsom löpbeteende hos honkatter och doftmarkeringar och skrik efter det motsatta könet hos hankatter. En kastrerad hankatt hamnar inte lika ofta i slagsmål, rymmer inte hemifrån i samma utsträckning och mår ofta bra av att slippa stressen som följer med revirmarkering och dominans. Vid kastration av hankatter bidrar man också till att minska antalet oönskade dräktigheter.
Kastration av honkatt
En kastration kan utföras kirurgiskt. Det går även att fördröja löptiden över en längre tid med hjälp av hormoner. Den kirurgiska behandlingen är definitiv, medan den hormonella förskjutningen av löpen kan avslutas när djurägaren önskar. Om djurägaren vet med sig att de inte ska ha några kattungar rekommenderas kirurgisk kastration. Det är praktiskt för djurägaren att slippa att komma ihåg att ge katten p-piller. Sist men inte minst, undviks de biverkningar som kan uppstå efter behandling med p-piller, framför allt gäller det den ökade risken för juvertumörer.
Vad är skillnaden på att kastrera och sterilisera?
Vid kastrering tas äggstockar och vanligtvis även äggledare och livmoder bort. En kastrering innebär alltså att kattens könscellsproducerande och hormonproducerande organ avlägsnas. Vid en sterilisering avlägsnas äggledarna medan äggstockar och livmoder lämnas kvar. En sterilisering påverkar inte kattens hormonproduktion, katten fortsätter att löpa även om hon inte kan bli dräktig. Vanligtvis kastreras honkatter, även om många felaktigt använder begreppet sterilisering.
Kemisk kastrering för honkatt
För att förhindra dräktighet kan ett hormonpreparat (P-piller) ges. Det har en liknande verkan som progesteron, men mycket kraftigare. Preparatet kan ges i tablettform, pillret ges då en gång per vecka. Nackdelarna är att djurägaren kan glömma att ge p-pillret eller att katten kräker upp tabletten, vilket ökar risken för oönskad dräktighet. Det finns också en del biverkningar på lång sikt, så som ökad risk för livmoderinflammation och juvertumörer.
Operationen honkatt
Kastration (ovariehysterektomi) är ett rutiningrepp som dagligen utförs hos veterinären. För att utföra operationen under narkos är det viktigt att katten förbereds inför operation på bästa sätt. Kastration av honkatt sker under narkos och smärtlindring ges både i samband och efter operationen.
När djuret är sövt rakas magen som steriltvättas och desinficeras. Vid operationen dukas operationsområdet in sterilt för att infektioner ska undvikas. Under operationen avlägsnas kattens livmoder och äggstockar. Härigenom förhindras löpcykeln och det sexuella beteendet permanent. Mot slutet av operationen sys bukväggen ihop i flera lager.
För de inre stygnen används en resorberbar tråd som försvinner av sig själv. De yttre stygnen kan vara stygn som försvinner av sig själv, eller stygn som tas bort efter 10-12 dagar. Eventuellt kan huden slutas med speciellt hudlim. En kastrerad katt löper inte efter en kirurgisk kastration.
Eftervård efter kastration av honkatt
Katten kan normalt sett komma hem samma dag som operarationen är utförd. Katten bör inte bli lämnad ensam hemma samma dag som operationen, men får vanligtvis lov att äta efter hämtning. Ett recept på smärtlindring följer med katten hem efter operationen.
Såret bör kontrolleras dagligen så att det ser torrt och fint ut. Om såret ser fint ut är det bäst att inte röra det då risk för infektion finns. Om såret vätskar kan det rengöras med tvål och vatten. Svullnad, rodnad, blödning eller dålig lukt kan tyda på komplikationer, varför veterinär bör kontaktas i dessa fall. Operationssåret utsätts oundvikligen för ständiga rörelser och bör därför inte belastas ytterligare genom onödig aktivitet.
Katten får inte kommer åt att slicka eller bita på såret. Därför är det viktigt att hon har på sig krage. Kragen kan tas av någon gång per dag så att katten kan tvätta övrig päls. Kragen kan samtidigt torkas ren invändigt. Kragen bör användas 10-12 dagar eller tills stygnen tas eller såret är läkt. Under tiden katten har krage får den under inga omständigheter gå ut då den kan fastna i något föremål utomhus.
Kastrering av hankatt
För att utföra operationen under en säker narkos är det viktigt att du förbereder ditt djur på bästa sätt. Kastration av hankatt sker under narkos och smärtlindring ges i samband med operation.
När djuret är sövt rakas pungen och området runt pungen som steriltvättas och desinficeras. Vid operationen dukas operationsområdet in sterilt för att undvika infektioner.
Kastration är ett rutiningrepp som utförs hos veterinären dagligen. Det är ett enklare ingrepp där blodkärl och sädesledare knyts av och testiklarna avlägsnas. Eftersom såren är små behövs oftast inte några stygn sättas. Såren läker ihop inom ett par dagar.
Eftervård efter kastrering av hankatt
Katten kan gå hem samma dag som operationen är utförd. Katten bör inte bli lämnad ensam hemma samma dag som operationen, men får äta efter hämtning.
Såren bör kontrolleras dagligen så att de ser torra och fina ut. Rengöring sker vid behov med tvål och ljummet vatten. Svullnad, rodnad, blödning eller dålig lukt kan tyda på komplikationer. Om sådana symtom uppstår ska veterinär kontaktas. Hankatter brukar inte intressera sig för såret efter kastration, men om katten slickar måste det förhindras genom att krage används.
Hankattens utpräglade könsbeteende brukar försvinna inom en månad efter kastrationen. Detta innebär att katten under den första tiden kan genomföra en fertil parning med de spermier som finns kvar i sädesledarna. Äldre katter kan ha ett invant beteende och då blir kastrationseffekten tyvärr inte den förväntade.
ID-märkning
I samband med kastreringen kan en id-märkning utföras. Id-märkning rekommenderas starkt av flera skäl. Om katten försvinner är det naturligtvis viktigt att den som hittar katten kan komma i kontakt med ägaren. Det kan också hända att katten råkar ut för en olycka och förs till djursjukhus eller djurklinik. Då kan det vara särskilt viktigt att snabbt komma i kontakt med djurägaren, så att veterinären kan informera om kattens tillstånd och vidare behandling.
Risker vid kastration
Risk för övervikt: Generellt regleras kattens aptit och ämnesomsättningen genom könshormonerna. De dämpar hungerkänslorna hos katter som inte är kastrerade, samtidigt som ämnesomsättningen indirekt stimuleras. Efter kastreringen upphör könshormonernas påverkan och det resulterar oftast i en ökad aptit samtidigt som energibehovet har minskat. Konsekvensen blir övervikt.
Om en katt ökar i vikt ökar risken för bland annat diabetes. En överviktig katt får också ett ändrat beteende. Den tvättar sig mindre, vilket kan leda till hudproblem.
En viktig faktor, som spelar en avgörande roll efter kastration, är byte- eller minskning av foder. Redan direkt efter operationen bör en foderintaget kontrolleras och korrigeras, innan det blir en viktökning.
Problem med urinvägarna: Kastrerade, överviktiga hankatter tenderar till att oftare få problem med urinvägarna i form av urinträngningar och/eller urinstopp. Att byta till ett foder med mer vatten i och ett foder anpassat för kastrerade katter rekommenderas. Att stimulera katten att dricka mer vatten, till exempel genom att ge den en dricksfontän rekommenderas också, då många katter föredrar att dricka rinnande vatten framför stillastående vatten.
Foder till en kastrerad katt
När katter kastreras har de en tendens att bli överviktiga eftersom deras ämnesomsättning minskar med cirka 20%. Du bör därför ge din katt torrfoder eller våtfoder som har ett anpassat kaloriinnehåll, men som ändå ger katten en riktig mättnadskänsla. I vår webbshop har vi ett stort utbud av kattmat som är specialanpassad för kastrerade katter. Fodret finns för katter i alla åldrar, och finnds om både våt- och torrfoder.