Kejsarsnitt är en operation då buken och livmodern öppnas, och ungarna tas ut. Vanligtvis avlägsnas även moderkakorna men om de sitter hårt fast kan de lämnas. De brukar då lossna av sig själva och stötas ut senare.
När bör veterinär uppsökas?
Några tecken på att förlossningen inte fortlöper normalt, och att katten behöver komma till veterinär för förlossningshjälp, är följande:
- Katten gått mer än 69 dagar efter parning utan att förlossningen kommer igång
- Katten har krystvärkar då och då i mer än 2 timmar utan att någon unge kommer
- Katten har krystvärkar som är ihållande mer än 5 minuter utan att någon unge kommer
- Om en kattunge sitter fast i födslokanalen
- Om mamman har illaluktande flytningar
- Om mamman inte verkar må bra.
Det är dock svårt att förutsäga varje enskild situation då förloppet inte är som det ska, så kontakta hellre veterinär en gång för mycket än för lite om du är det minsta osäker.
Diagnos
Hos veterinären undersöks och röntgas katten innan beslut om kejsarsnitt tas. Ibland utförs även ultraljudsundersökning.
Operationen
Katten sövs vanligtvis med narkosmedel som är milt för kattungarna. Efterhand som de plockas ut torkas de och masseras, och andningen kontrolleras. Vid operationen undersöks även livmodern, och om den är skadad kan den behöva tas bort i samband med kejsarsnittet. Vid dräktighet är risken för blodproppar större, och den ökar ytterligare om operationen är omfattande. Därför undviker man helst att ta bort livmodern om den inte är skadad, men i vissa fall görs det ändå om det bedöms att risken är värd att ta.
Kattmammans hud sys vanligen med tråd som bryts ned av kroppen och som ligger dold i huden. Hon kan inte ha krage på för ungarnas skull, men kattmammor brukar vanligen vara så upptagna av att sköta om sina ungar att de inte har tid att slicka på sitt operationssår.
Eftervård
Efter operationen är kattmamman påverkad av narkosen och det kan dröja ett tag innan hon tar sig an sina ungar. Under tiden är det viktigt att hålla dem varma och eventuellt även stödmata dem med mjölkersättning. De första tolv timmarna efter födseln är ungarna mottagliga för antikropparna i mammans råmjölk, och det är därför viktigt att de får dia inom den tidsrymden. Antikropparna ger ungarna ett viktigt skydd mot sjukdomar under deras första levnadstid. Det är också viktigt att kontrollera att ungarnas vikt ökar stadigt. Viktökningen bör vara 10-14 g per dag och kattungar ska helst inte gå ned i vikt efter förlossningen.
Tyvärr är de preparat som vanligen används för smärtlindring inte bra för kattungar så om möjligt låter man mamman klara sig på den smärtlindring hon får i samband med operationen. Om hon har så kraftiga smärtor att hon inte kan ta hand om ungarna kan de behöva flaskmatas så att mamman kan få smärtlindrande medicin.
Om mamman inte vill ta sig an ungarna kan man använda lugnande feromoner, Feliway, i eluttag samt beväpna sig med tålamod.
Komplikationer
Ofta skickas den nyopererade kattmamman hem ganska snart efter operationen så hon ska få lugn och ro med sina små hemma. Det är viktigt att man hemma kontrollerar att inga komplikationer uppträder: såret ska inte blöda, katten ska piggna till och börja ta hand om sina barn.
Andra komplikationer som kan uppstå efter kejsarsnitt är infektion i såret, blödningar och blodproppar. Ta tempen dagligen på den nyopererade katten. Kontrollera såret minst ett par gånger om dagen: det ska inte vara svullet, ömt, eller rött, och det ska inte komma varig eller blodig vätska från det (enstaka bloddroppar är ok). Kattens flytningar ska inte lukta illa. Juvret ska vara oömt och inte rött.
Om mamman är upptagen med sina bebisar, ungarna ökar i vikt, och mest äter eller sover, så är förmodligen allt som det ska.
Förebyggande
Det är alltid värt att fundera över vad som gick snett med förlossningen som gjorde att man måste göra kejsarsnitt. Om man misstänker att honan även i framtiden måste föda med snitt ska man inte para henne igen. En hona som förlösts med snitt två gånger ska inte paras igen oavsett varför det blev kejsarsnitt.