Livmodercancer hos kanin

Livmodercancer hos kaniner är mycket vanligt hos okastrerade honor över fyra år. Det är en sjukdom som kan vara mycket svår att upptäcka både för ägare och veterinär och ofta visar kaninen först symtom när det har gått långt i sjukdomsförloppet. Cancern sprider sig lätt till lungorna och ger andningssvårigheter. Det enda sättet att förebygga sjukdomen på är vid tidig kastrering av kaninen.

Livmodercancer

Livmodercancer hos kaniner orsakas av cellförändringar i de lag av celler som täcker insidan av livmodern. Oftast rör det sig om ett så kallat adenocarcinom, en mycket elakartad typ av cancer. Cancern bildar förtjockningar och svulster i livmodern, vävnaden blir mycket tunn och blöder lätt. Tumörer av denna typ sprider sig lätt till lungorna, innan dess kan kaninen vara helt symtomfri.

Stor risk att utveckla sjukdomen

Alla honor som inte har kastrerats löper hög risk att utveckla sjukdomen. Forskning visar, att 60-80 % av okastrerade honkaniner över fyra år utvecklar livmodercancer.

Symtom

Som beskrivet ovan är kaninen oftast helt symtomfri tills sjukdomen är långt framskriden. Symtomen fram till dess kan vara ospecifika, som till exempel viktminskning, nedsatt aptit och nedstämdhet. Det kan finnas blod i urinen eller där kaninen vistas. Har cancern spridit sig till lungorna kan kaninen ha svårt att andas, andas snabbare, andas med hjälp av bukmusklerna och andas med huvudet framsträckt och uppåt.

Diagnos

Diagnosen ställs på de kliniska symtomen och kaninens ålder. Ibland kan veterinären känna svullnader i kaninens livmoder och eventuellt se förtjockningar med hjälp av ultraljud. En röntgenbild kan visa spridningar till lungorna, dock kan dessa inte ses om de är mycket små.

Behandling

Har sjukdomen spridit sig till lungorna är den tyvärr så långt framskriden, att det mest skonsamma för kaninen är att avliva den. Är cancern bara lokaliserad till livmodern och kaninen är frisk i övrigt kan man kastrera den. Det är dock en riskfylld operation, vävnaden i livmodern är skör och blöder lätt med tillhörande eventuella komplikationer. I det läget är kastrering, där man tar bort hela livmodern, endaste behandlingen. Läs mer om kastrering och operation av kaniner här. I mer sällsynta fall kan cancern ha spridit sig till närliggande organ i buken och är dess synliga för blotta ögat, bör kaninen avlivas istället för att låta operationen fortsätta. En kanin kan dessutom ha så små förändringar i kroppen att de är omöjliga att upptäcka och kaninen kan därför ändå bli sjuk, trots att den är opererad. Det är därför bäst om kaninen kastreras så tidigt som möjligt. Det rekommenderas att man tar röntgenbilder av lungorna ett år efter operationen för att följa upp på sjukdomen.

Förebyggande åtgärder

Det enda sättet att förebygga cancer i livmodern är att kastrera honkaninen så tidigt som möjligt. Vid kastrering tar man bort både äggstockar och livmoder. Kaniner blir aldrig för gamla att kastreras, men veterinären gör en undersökning för att fastställa om kaninen är i ett skick för att kunna klara av operationen och narkosen. Är kaninen över fyra år när den ska kastreras bör den undersökas för cancer innan operationen. Läs gärna mer om skötsel av kaninen efter operation här.

 

Publicerat: oktober 2017. Författare: Mette Louise Halck, veterinär, AniCura Københavns Dyrehospital 

Kontakta en veterinär

Error

Ett fel har uppstått. Denna sida kanske inte längre svarar förrän den laddas om.