Undersökningen kan ge tydligare ledtrådar om ifall det är nerv-, muskelvävnad eller kontakten däremellan (synapsen/nervmuskeländplattan) som huvudsakligen är involverad/påverkad.
För fastställande av diagnos, bakomliggande orsak till sjukdom, behövs vävnadsprover. Resultatet från den elektrodiagnostiska undersökningen är till hjälp för veterinären vid planeringen av efterföljande nerv-/muskelprovtagning.
Hur går undersökningen till?
Elektrodiagnostisk undersökning utförs med hjälp av tunna kabelförsedda nålar (elektroder) kopplade till en stimulatorbox, dator med högtalare och skärm för avläsning/-lyssning resp. nervstimulering. Nålarna placeras i den muskel man vill undersöka och riktas mot de nerver man avser att stimulera. Vid sjukdom kan onormal elektrisk aktivitet uppstå spontant i muskulaturen vilket ger upphov till olika typer av ljud och grafer vid elektromyografi (EMG). Nervfunktionen kan vara påverkad på flera sätt och nivåer längs nervbanan. Genom varierande stimuleringstester framställs flertalet olika grafer och uträkningar som är till stor hjälp i utredningen.
För ett tillförlitligt resultat behöver patienten vara muskelavslappnad och ligga helt stilla. Av den anledningen blir djuret nedsövt alternativt sederat med hjälp av lugnande medel.