Nedan följer Peters brev.
+++
Stort tack till Per Sandelin för att du kontaktat mig och eftersöker fakta.
Vad roligt med så mycket intresse och bra frågor! Jag har försökt att besvara en rad frågeställningar från det som Per skickat mig; pris och prishöjningar, försäkringens påverkan på priset, relation till försäkringsbolagen, Folksams utspel, provision, vinster, jourbemanning och remisser. Generellt är det svårt för mig att svara på specifika frågor som rör en viss verksamhet eller situation, så jag svarar för AniCura övergripande. Det blir ganska mycket text, jag hoppas att ni har överseende med det!
Jag heter alltså Peter Dahlberg och är VD på AniCura. AniCura är ett unikt företag. Allt jag skriver här handlar bara om oss. Det finns stora skillnader mellan olika djursjukvårdsföretag (hur likt det än ser ut på ytan) så jag kan bara svara på vad som händer och gäller hos oss. Vi skriver också en hel del om vårt sätt att bedriva djursjukvård på www.anicura.se.
Vi växer snabbt och är stolta och glada över det förtroende djurägare visar oss. Men självklart har vi massor som kan förbättras. Vi jobbar hårt på det varje dag. Hållbar förändring tar tid och kraft men är en nödvändighet. Många kunder ger oss feedback direkt till våra verksamheter och vi är väldigt tacksamma för detta! Våra kunder hjälper oss att utvecklas och bli bättre.
A. Pris och prishöjningar. Vi tillämpar lokal prissättning på AniCura. Det betyder att varje klinik bestämmer sitt eget pris precis som de alltid har gjort (innan de anslöt sig till oss). Vi har sedan starten 2011 sagt att för att finansiera alla de satsningar vi gör kommer vi att fokusera på professionalisering av våra verksamheter, jobba smartare och realisera samordningsfördelar för att inte behöva höja priserna mer än vad som skett historiskt. Så har det också blivit. Inom AniCura har den genomsnittliga prisökningen varit 2-3% per år. Vissa tjänster har ökat mer än andra. Vissa verksamheter har ökat sina priser mer än andra. Men genomsnittet är 2-3% per år.
Så vad påverkar priset för djursjukvården?
- Det pågår en fantastisk utveckling inom veterinärvården i Sverige och internationellt. Högre kvalitet, striktare hygienkrav och generellt bättre behandlingsmetoder leder t ex till mindre smärtfulla ingrepp och snabbare konvalescens och rehabilitering. Vi kan göra mer och djurägare efterfrågar allt fler svar och bättre och mer avancerad vård. Men bättre diagnostik och nya behandlingsmetoder kräver ibland fler prover, utbildning, specialisering och ny utrustning vilket leder till högre priser än enklare och äldre metoder.
- Det är stora skillnader på hur djursjukvårdstjänster utförs vid olika verksamheter. Skillnaderna kan bestå av hur omfattande undersökningen/behandlingen är, vilken typ av smärtlindring och narkos som används, specialistkunnande, vilken typ av utrustning som används, vilken beredskap och kompetens som finns på plats om något går fel osv. Bra djursjukvård kostar helt enkelt mer.
- Ökade regleringar och myndighetskrav. Ett exempel är allt högre krav på vårdhygien och restriktiv antibiotikaanvändning, vilket innebär en skyldighet att göra fler provtagningar för bakteriologisk analys och/eller följa upp patienter som tidigare mer eller mindre slentrianmässigt behandlades med antibiotika men som nu istället får understödjande behandling (t ex sårvård, schamponering, örontvätt mm). Detta ökar bland annat kostnaderna för förbrukningsmaterial och tid för städning och rengöring men är mycket viktigt ur kvalitetssynpunkt och samhällsansvar!
- Verksamhetens kostnader ökar också varje år. Lokalhyror ökar, leverantörer höjer sina priser (dvs kostnaderna för förbrukningsmaterial, mediciner, el, städning, försäkring etc ökar), löner ökar (enligt kollektivavtal ska lönerna för veterinärer och djursjukskötare öka ca 2.5% under 2015). Alla dessa kostnader behöver verksamheterna kompensera för genom högre priser till kund, precis som i andra branscher.
- I Sverige har vi nyligen skapat en ny yrkeskategori som heter legitimerade djursjukskötare som liknar vad vi inom humanvården känner som sjuksköterskor. Det är ett jättebra initiativ men övergången har varit besvärlig och det finns en stor brist på legitimerade djursjukskötare i Sverige idag. Det i sin tur har inneburit att lönerna har stigit och högre löner innebär ytterst ett högre pris för kunden – som i alla andra branscher.
- Det är generellt sett god konkurrens inom djursjukvård idag vilket betyder att djurägaren kan välja mellan flera olika aktörer och ofta flera olika behandlingsalternativ. Det är alltså kunden som väljer var och hur djuret behandlas!
B. Försäkringens påverkan på priset. Det finns absolut inte separata prislistor beroende på om man är försäkrad eller inte. Men självklart kan det faktum att man har en försäkring påverka valet av den behandling man väljer även om vår erfarenhet är att det oftast har underordnad betydelse. Ett sätt att illustrera detta kan vara att dra ett exempel till sin spets. Tänk er att två vänner är ute och går med sina hundar. Båda hundarna blir påkörda när de springer över gatan. En av hundarna är försäkrad och den andra är inte. Båda hundägarna har valet att avliva. Och båda hundägarna har valet att be veterinären rädda hunden, även om det krävs omfattande insatser. Den oförsäkrade hundägaren har inte möjlighet att täcka kostnaderna och väljer därför att avliva. Den försäkrade hundägaren väljer att göra allt som går för att rädda hunden, då försäkringen täcker stora delar av kostnaderna. Betyder det här att det finns olika prislistor eller bara olika valmöjligheter? Ökade möjligheter med anledning av försäkring ska inte blandas ihop med att det förekommer olika prissättning. Det gör det inte.
I de flesta fall brukar vi informera om behandlingsalternativ och kostnader innan vi frågar om försäkring just för att undvika missuppfattningar om försäkringens påverkan och öka förståelsen om olika valmöjligheter. Många av våra kunder är försäkrade. Och de flesta kunder önskar dessutom direktreglering (dvs när djursjukhuset får ersättning direkt från försäkringsbolaget så att djurägaren inte behöver betala mer än sin självrisk) vilket normalt kräver lite framförhållning och handläggningstid.
C. Relation till försäkringsbolagen. En hög andel försäkrade djur i Sverige har hittills betytt att djurägare kan välja den bästa tänkbara djursjukvården om olyckan skulle vara framme. När det gäller själva samarbetet mellan oss och försäkringsbolagen så behöver vi arbeta med försäkringsbolagen för att skaderegleringsprocessen ska fungera på ett bra sätt. Beslut om villkor och ersättning fattas av försäkringsbolagen själva.
Veterinärvård är försäkringsbolagens största kostnad och därför är det naturligt att det med jämna mellanrum uppstår en diskussion om priser och utvecklingen inom djursjukvården. Lika naturligt som att det ibland uppstår en diskussion mellan försäkringsbolag och försäkringstagaren om ersättningar. Diskussionen har funnits i årtionden och är inte något som uppstått den senaste tiden. Den medicinska utvecklingen går framåt, djursjukvårdskostnaderna går uppåt och försäkringsbolagen behöver kompensera sig för detta genom högre premier.
Försäkringsbolagens interna kostnader och krav ökar också. Nya regler för försäkringsbolag avseende efterlevnad av regler och intern kontroll (compliance) har t ex inneburit att dessa kostnader har ökat markant de senaste åren. Alla försäkringsbolagens kostnader och förväntningar, oavsett om de kommer från djursjukvården eller inte, tas normalt ut i form av höjda premier. Detta gäller generellt och inte bara inom djursjukvård.
D. Folksam. Först och främst vill jag ta tillfället i akt och säga att Sverige har en professionell djurförsäkringsmarknad med flera aktörer som har bra försäkringsprodukter. Att djurägare har fått välja veterinär fritt har betytt oerhört mycket för den internationellt sett höga standard som vi har i Sverige idag på våra djursjukhus och kliniker. Bra verksamheter har fått fler kunder och har därmed utvecklats. Mindre bra verksamheter har inte hängt med vilket i många fall föranlett förändringar till det bättre eller ägarbyten. Det fria kundvalet har helt enkelt blivit en viktig drivkraft att utveckla kvalitet och kompetens. Det är något vi ska ha med oss, upprätthålla och vara jättestolta över.
Ni har bett mig kommentera på Folksams utspel, om vi fått se underlag på deras analys och vad vi tycker om att Folksam aktivt rekommenderar djurägare att välja veterinär på pris.
Jag anser att försäkringsbolaget Folksams utspel i media är mycket olyckligt. Jag tycker man kan reflektera mer över Folksams motiv och att man borde sökt djursjukvårdsbranschens kommentar innan publicering. Jag kan tycka att det är märkligt att Folksam inte har sökt dialog och inte vill dela med sig av sin analys. Analysen är baserad på diagnoskod för något som Folksam beskriver som enkla vårdärenden. Är det då så enkelt som Folksam påstår? Jag tycker ju inte det.
Låt oss ta klåda som exempel. Här likställer Folksam allt från loppor till kroniska hudbesvär i en och samma kategori. Dessutom tar de inte hänsyn till en mängd faktorer som påverkar priset, t ex om det handlar om en patient som inlett klådutredning på en klinik men som sedan remitterats till specialist för mer avancerade utredningar. En analys baserad på diagnoskod kommer att visa att mer avancerade behandlingar kostar mer. Mer avancerade behandlingar sker i stor utsträckning på stora djursjukhus. Och många stora djursjukhus ägs av AniCura. Att från det göra den koppling Folksam gör om prissättning är felaktigt och därmed är deras analys och utspel beklagligt. Ovanstående exempel kan göras för fler av Folksams ”enkla vårdärenden”.
Att gå till botten med problem för att hitta underliggande orsak för att förebygga återfall kan kosta mer för försäkringsbolaget då det är samma ärende. Alternativet är upprepade nybesök vilket betyder att djurägaren bär en större del av kostnaden.
Sammanfattningsvis tycker vi att det är olyckligt att en stor och respekterad institution som Folksam inte varit mer intresserade av att föra dialog med branschen. I tillägg har de valt att uppmana sina kunder att besöka veterinärer där Folksam har förhandlat en rabatt. Det är oklart för mig om och vilken typ av kvalitetssäkring som skett. Personligen tror jag att det här är fel väg att gå och rekommenderar djurägare att välja veterinär efter kompetens.
E. Provision. Ingen av AniCuras personal får provision.
F. Vinster. När vi kom in i djursjukvårdsbranschen 2011 var branschen lönsam. Lönsamhet har funnits i branschen sedan länge och har varit relativt stabil över tid. Om vi tittar på hur det ser ut idag så har branschen ungefär samma lönsamhet som tidigare. Djursjukvården är privatfinansierad, dvs djurägarna betalar alla kostnader själva (antingen ur egen ficka eller genom sin försäkring). Detta är en jättestor skillnad mot humanvården där de allra flesta kostnader täcks genom att vi betalar skatt. Olönsamma verksamheter går i konkurs och lönsamma djursjukhus och kliniker har möjlighet att utveckla sin verksamhet genom att anställa fler, utbilda sin personal, köpa modern utrustning etc.
Ibland blir debatten laddad när det gäller lönsamhet, eller framförallt ordet ”vinst”. Ur mitt perspektiv är det jättebra att göra vinst. Och dessutom helt nödvändigt om man vill fortsätta att utveckla sin verksamhet. De flesta djursjukhus och djurkliniker oavsett ägarform gör vinst. De flesta leverantörer till djursjukvården, läkemedelsbolagen och djurförsäkringsbolagen driver också sin verksamhet med vinst.
På AniCura återinvesteras all eventuell vinst tillbaka i verksamheten. Ingen ägare erhåller utdelning. Alla ägare är överens om visionen att bygga ett starkt, kompetent och långsiktigt hållbart företag. När det gäller våra siffror lägger vi upp alla våra årsredovisningar på vår hemsida och 2014 kommer inom kort. Här skriver vi också en hel del annat som kan vara intressant. Vi spelar med öppna kort.
G. Jourbemanning. Jour- och nattöppet är en service till djursjukhusets kunder. Det är dyrt och komplext att hålla öppet dygnet runt och det är normalt sett endast de större djursjukhusen som klarar av att göra detta över tid. För att ha råd att hålla öppet på natten behöver djursjukhuset täcka sina kostnader. Det kan t ex innebära ett ökat pris i form av jourtillägg för att kompensera för merkostnader som uppstår på obekväm arbetstid. För att hålla kostnaderna så låga som möjligt planerar verksamheten sin bemanning efter en normal beläggning. Vissa dagar kommer det dock färre patienter och verksamheten går då med förlust. Vissa dagar kommer fler patienter och veterinären tvingas då att prioritera vem som får vård först eller hänvisa till ett annat djursjukhus som har jour- eller nattöppet. På AniCura har vi flera jour- och nattöppna djursjukhus som alla kämpar med pusslet att erbjuda den bästa möjliga tillgängligheten och samtidigt få schema och bemanning att fungera. Det är inte lätt och det finns mycket att förbättra samtidigt som jag tycker att vi ska vara glada över att det finns djursjukhus som har öppet om ett djur blir akut sjukt!
H. Remiss. Inom AniCura är det väldigt enkelt när det gäller remisser. Vi remitterar alltid dit vi tror det är bäst för patienten och inte av någon annan anledning. Vi har varit glasklara på detta från start och det är en central del av vår kultur och våra värderingar. Det spelar ingen roll om den bäst lämpade veterinären arbetar inom AniCura eller hos en konkurrent. Att remittera dit det är bäst underlättas också av att vi i Sverige har försäkringar som ger djurägaren ett fritt val att välja djursjukhus och klinik. Vi remitterar djur till olika specialister eller för att vi ibland inte har kapacitet att ta emot. Samma anledningar utgår jag från gäller för de som remitterar till oss. I Sverige har vi en relativt utvecklad remisskultur vilket är bra för djur och djurägare som söker den bästa vården.
