På vår operationsavdelning utför vi dagligen planerade och akuta åtgärder såsom kastration, kejsarsnitt, endoskopi, tandsanering, operation av urinstenar, omfattande sårskador, livmoderinflammation, magomvridning, ortopediska ingrepp mm.

Hundar och katter är de vanligaste patienterna men vi tar även emot kaniner, marsvin, råttor illrar och andra smådjur.

Hur bor patienterna

Alla djur får en egen rymlig bur med mjuka filtar att ligga på och katterna har en egen toalåda. Katterna kan gömma sig bakom ett draperi. Hundar rastas utomhus minst fem gånger per dygn eller efter behov. Ditt djur övervakas av vårdpersonal under hela vistelsen på avdelningen.

Narkos

Narkos innebär att hunden eller katten med hjälp av läkemedel blir sövd inför en operation eller undersökning. I kombination med smärtstillande läkemedel medför narkosen att djuret slipper ha ont eller känna det som händer under operation eller undersökning.

En allmän undersökning, inklusive kontroll av hjärta och lungor, utförs normalt av veterinär inför varje narkos. Ibland kompletteras undersökningen med blodprovanalyser, röntgen eller ultraljud för att veterinären ska kunna göra en riskbedömning. Narkosen anpassas individuellt för varje djur. Hänsyn tas till ras, ålder, vikt allmäntillstånd och eventuella sjukdomar.

Innan hunden eller katten sövs ges vanligen lugnande och smärtstillande läkemedel, så kallad premedicinering. Lugnande preparat inför operation används för att minska stress och oro hos djuret och för att få narkosen mer stabil. Smärtlindring ges vanligtvis innan narkos för att förhindra att smärtförnimmelser uppstår under och efter operationen. Ungefär 30 minuter efter premedicinering brukar hunden eller katten vara redo att sövas.

På Djursjukhuset använder vi i de flesta fall inhalationsnarkos. Narkosen startar oftast genom att hunden eller katten får narkosmedel via sin venkateter direkt i blodet, därefter förs en andningstub ned i luftstrupen. Den nedre delen av tuben omges av en så kallad ”kuff ” som fylls med luft. Kuffen förhindrar att maginnehåll hamnar i luftstrupen om hunden eller katten skulle kräkas under narkosen samt för att det inte ska läcka narkosgas utanför tuben.

Under inhalationsnarkos andas djuret in narkosgas blandat med syre/luft. Inhalationsnarkos anses vara en skonsam narkosform eftersom djuret andas ut det mesta av narkosgaserna igen och kroppen behöver inte bryta ned större delen av narkosmedlet. Efter avslutad operation stängs narkosmedlet av och djuret får andas ren syrgas tills den vaknar. Vid vissa operationer används en ventilator som styr andningen.

Övervakning

Under hela narkosen övervakar en narkossköterska, i samarbete med ansvarig veterinär, noggrant djurets narkosdjup och välbefinnande. Andning, puls, blodtryck, blodets syremättnad och kroppstemperaturen registreras under hela narkosen. Som hjälpmedel har sköterskan övervakningsutrustning som mäter alla dessa parametrar. Kroppstemperaturen hålls stabil bland annat genom att hunden eller katten ligger på värmedyna och får ett tempererat dropp.

Uppvaknande

När djuret börjar vakna tas andningslangen bort och djuret förs till uppvakningsavdelningen. Här övervakas djuret noggrant till dess att det är helt vaket. Uppvaket sker i en lugn, varm miljö med dämpad belysning där regelbundna kontroller av allmäntillstånd, puls, andning och kroppstemperatur utförs. Vid behov ges fortsatt vätska i blodet och smärtlindring.

När hunden eller katten har vaknat

Djuret stannar normalt sett kvar tills veterinären bedömer att den kan åka hem. Effekterna av narkosmedlen kan finnas kvar även efter uppvaknandet. Beroende på vilken operation och narkos djuret har fått kan den få åka hem redan samma dag eller ibland bli kvar i flera dagar.

Risker och komplikationer med narkos

Narkos innebär alltid en viss risk, även om den idag är betydligt mindre än tidigare. För en ung, frisk hund är riskerna vid sövning väldigt små. När det gäller äldre hundar, som kanske har en känd eller ännu ej upptäckt pågående sjukdom, ökar riskerna både med narkos och operation.

Hundens ras, ålder, sjukdom och medicinska status påverkar även risknivån. Inför varje operation tillämpas därför en individuell narkosbedömning. Riskerna måste alltid vägas mot vinsterna av att hunden sövs och opereras. I många fall är dock risken och lidandet större för djuret om åtgärden INTE genomförs. 

Det är ovanligt att veterinären helt avråder från narkos eller annan bedövning, vilket medför att operationen inte kan utföras. Dagens narkosmedel och metoder är mycket säkra. Narkossköterskan styr narkosens djup och längd och avbryter den när ingreppet är klart. Sköterskan har hela tiden uppsikt över hundens allmäntillstånd före, under och efter narkos och operation.

Hemma igen

När det är dags att gå hem lämnas muntliga och skriftliga instruktioner gällande eftervården av djuret både i hemmet och om eventuella återbesök. Det är mycket viktigt att man är helt införstådd med hur djuret ska skötas hemma efter operationen.

Även om djuret ser ut att ha återhämtat sig efter sedering/narkos när man hämtar blir de ofta trötta när de kommit hem till sin vanliga miljö. Det är normalt att de sover mer än vanligt, men de skall alltid gå att väcka.

Ibland uppstår komplikationer efter ingreppet/behandlingen. Det kan vara stygn som släpper så att såret spricker och det kan uppstå svullnader, blöd-ningar och infektioner i såret eller operationsområdet. Det kan även vara att djuret har ont trots smärtlindring. Det är tex större risk för komplikationer efter ingrepp i infekterad vävnad.