Rävskabb hos katt

Rävskabb orsakas av ett kvalster, Sarcoptes scabiei som kan infektera flera olika djurarter. Förutom räv kan skabbkvalstret angripa andra hunddjur, men även kattdjur såsom lo. Människor och tamkatter kan i sällsynta fall också bli smittade.

I mitten av 1970-talet började skabbinfekterade rävar ses i Norden. Rävarna minskade stadigt i antal för att så småningom återhämta sig något. De skabbinfekterade rävar som idag kan ses i naturen har mycket långt gångna förändringar. De har tappat hår på en stor del av kroppen och lider väldigt av sin klåda.

Smitta

Skabbdjuret är ett kvalster och tillhör spindeldjuren. Det är 0,2-0,35 mm breda och lever i hudens översta cellager där skabbhonan gräver gångar för att lägga sina ägg. Utvecklingen från ägg till vuxet djur tar ca tre veckor och det vuxna skabbdjuret lever två till fyra veckor. Även om rävskabbkvalstret företrädesvis infekterar rävar och andra hunddjur kan det i ovanligare fall angripa katter såväl som människor.

Katter kan bli smittade via direktkontakt med smittade djur eller indirekt kontakt genom att skabbkvalstret överlevt en kortare tid på platser där infekterade djur vistats. Skabbdjuren överlever inte länge utanför värddjuret. I inomhusklimat dör de inom ett par dygn på grund av det torra klimatet.

En människa som får klåda från ett djur med rävskabb drabbas av så kallad ”skenskabb” som visar sig som små röda utslag. Kvalstret kan inte fortleva och föröka sig på de värddjur som är främmande för dem. Utslagen läker av sig själv i samband med att djuret får behandling för skabbinfektionen.

Symtom

Klassiska symtom på rävskabb är intensiv klåda på öronkanter, utsida armbågar, och hasspetsar. I ett tidigt skede kan klådan vara mer låggradig men intensifieras om katten inte får behandling. Huden blir rodnad med utslag, skorpbildning, mjäll och håravfall. I långt gångna fall blir huden förtjockad av den kraftiga klådan och inflammationen.

Symtomens intensitet kan variera från djur till djur och symtomfria smittbärare förekommer.

Diagnos

Diagnosen ställs genom att djuret uppvisar klassiska symtom och veterinären genom undersökningen får misstanke om sjukdomen. Via ett skrapprov kan skabbdjur ibland hittas men eftersom de vanligen inte återfinns i så stora mängder kan de vara svåra att skrapa fram. Hittas parasiten på skrapprov är det dock ett enkelt och snabbt test.

Det finns även ett blodprov för att påvisa antikroppar mot skabb. För att det ska vara ett tillförlitligt test måste katten haft symtom i 2-3 veckor.

Behandling

Rävskabb är med dagens antiparasitära preparat relativt lätt att behandla. Det finns flera typer av spot-on preparat som alla är receptbelagda. Det är viktigt att behandla alla katter och hundar i hemmet samtidigt för att förhindra återinfektion.