Loppor hos katt

Loppor är bruna, vinglösa blodsugande insekter med en storlek av 2-6 mm. De har kraftiga ben som gör dem väldigt rörliga och de hoppar lätt mellan olika djurarter. Det finns en mängd olika lopp-arter, faktiskt flera tusen.

De som kattägare vanligen stöter på är igelkottloppor, råttloppor och fågelloppor. Dessa loppor trivs bäst på sina egna värddjur men kan orsaka tillfälliga besvär på både andra djur och människor genom sina bett.

Kattloppan

I de södra delarna av Sverige är kattloppor (Ctenocephalides felis) ett vanligt problem. Den vuxna kattloppan suger blod och lägger sedan ägg. Äggen är vita, ovala och ungefär 0,5 mm långa. En hona lever 2-3 veckor och lägger vanligen 15-20 ägg per dag under sin livstid.

Äggen faller av i omgivningen där de sedan kläcks till larver. Larverna gömmer sig i miljön i t ex golvspringor och mattor där de sedan genomgår olika utvecklingsstadier. I slutet av larvfasen spinner larven en kokong och ur kokongen kommer sedan en ny loppa.

I de flesta fall tar livscykeln 3 – 4 veckor, men kan variera beroende på omgivningstemperatur och luftfuktighet. I extrema fall kan loppor förbli i sina kokonger i flera månader innan de bryter sig ut. I vår inomhusmiljö trivs kattloppan utmärkt.

Symtom

Loppans saliv innehåller flera irriterande eller allergiframkallande ämnen och en del katter utvecklar allergi mot kattloppans bett. Globalt sett är loppallergier en av de vanligaste anledningar till klåda och hudproblem. Hudförändringarna med utslag och håravfall sitter i typiska fall på rygg, bakdel, flanker, svans och området runt analöppningen.

Diagnos

Det är viktigt att ta reda på vilken lopp-art som drabbat katten. Man artbestämmer lopporna i mikroskop. Lopporna skiljer sig åt genom olika huvudform och genom de kammar (ctenidier) som finns på huvudet och/eller framkropp. Behandlingsstrategin är beroende av vilken typ av loppa katten har.

Misstänker djurägaren att katten drabbats av loppor kan en lus-kam användas för att försöka hitta dem. Det går också att se avföring från lopporna. Avföringen ses som mörka prickar. Om det droppas lite vatten på en sådan prick löses den upp och blir brunröd av det blod som loppan sugit.

Behandling

Har katten fått igelkottloppor, råttloppor eller fågelloppor försvinner de ofta av sig själva. Eventuellt används något antiparasitärt medel som behandling. Vid angrepp av kattloppor behandlas katten med ett antiparasitärt medel som försvårar kläckningen av nya ägg. Tabletten ges varje månad i 6 månader.

Det viktigaste är att sanera miljön då mängden ägg, larver och puppor vida överstiger antalet loppor som finns på katten. Miljösaneringen kan vara besvärlig, och det kan vara en bra idé att anlita en skadedjurssanerare. Det är också viktigt att tänka på att behandla alla djur som katten har daglig kontakt med, exempelvis om det finns flera katter eller andra djur i hemmet så bör alla gå igenom behandling.

Kontakta en veterinär

Ibland behöver symptomen som beskrivs i artikeln behandlas, ibland inte. Vi rekommenderar att du kontaktar en veterinär för konsultation.

Hitta klinik som kan hjälpa dig