Klåda hos katt

Klåda hos katter kan yttra sig på många sätt. De kan riva med tassarna eller på andra sätt försöka komma åt de ställen de vill klia. Katter är effektiva på att slicka bort päls med sin sträva tunga.

Många katter går undan och gömmer sig när de kliar sig, vilket innebär att det kan vara svårt för djurägaren att uppfatta hur omfattande klådan egentligen är. Det är en missuppfattning att katten normalt kliar sig.

Katter som kliar sig bör undersökas och utredas av veterinär för att minska risken för onödigt lidande. Ju tidigare katten blir diagnostiserad och behandlad, desto mindre risk att kroniska och svårbehandlade hudbesvär utvecklas.

Orsak

De vanligaste orsakerna till klåda är utvärtes parasiter, såsom löss, loppor, mjällkvalster eller öronskabb, hudinfektioner med bakterie- eller svampar och allergier. Det första veterinären utreder är parasitsjukdomar, dels för att det är vanligt, dels eftersom de oftast är lätta att behandla.

Behandling hos veterinären

Parasiter kan påvisas genom skrapprover, tejpprover eller kamningsprov från pälsen. Bakterie- eller svampinfektioner kan påvisas dels via cytologiprover, vilket innebär att veterinären tar prov från hudförändringarna och tittar på celler i mikroskop, dels genom odlingar. Odlingssvar tar några dagar när det gäller bakterieodlingar och upp till flera veckor för svampodlingar. Innan dess är cytologin ofta vägledande.

Har veterinären uteslutit parasiter eller infektioner som orsak till klådan kvarstår allergier som nästa steg i utredningen. Allergier har klåda som ett huvudsymtom och det är en livslång sjukdom som det är viktigt att djuret får hjälp med.

Vad kan man göra själv?

Man kan själv leta löss, loppor eller mjällkvalster med förstoringsglas. De övriga vanligaste parasiterna lever djupare i huden och för att upptäcka dessa krävs mikroskop. Djurägare kan testa receptfria preparat för behandling av vissa parasiter, men i de flesta fall är det bäst att söka veterinär om djuret har klåda.

Kontakta en veterinär

Ibland behöver symptomen som beskrivs i artikeln behandlas, ibland inte. Vi rekommenderar att du kontaktar en veterinär för konsultation.

Hitta klinik som kan hjälpa dig