Förgiftningar hos katt

Det finns en mängd potentiellt giftiga läkemedel, växter och andra substanser som katter kan stöta på i sin miljö. Om man misstänker att katten kommit i kontakt med något giftigt bör man snarast kontakta veterinär.

Diagnos och behandling

I vissa fall finns specifika tester att använda vid en misstänkt förgiftning men i de flesta fall krävs att man vet vad katten kommit i kontakt med. Det är av stor vikt att ta med eventuella förpackningar eller växter till veterinär.

För att minska upptaget av det giftiga ämnet kan man provocera katten att kräkas med hjälp av läkemedel. Det är mest effektivt inom 30 min efter intag av den giftiga substansen. Vissa ämnen ex frätande ämnen kan ge frätskador på matstrupen och man bör i dessa fall inte framkalla kräkning.

OBS - Vi rekommenderar inte att man i hemmet försöker framkalla kräkning med salt då detta kan leda till saltförgiftning hos katten.

Kol i tablettform eller suspension kan ges för att minska upptaget av vissa substanser via tarmen. Många gånger är intravenös vätskebehandling effektivt för att filtrera ut substansen via njurar. För vissa substanser finns det specifikt motgift att ge.

Liljor

Lilja
Liljeväxter (även amaryllis, liljekonvalj m fl) är giftigt för katter och kan leda till en akut njursvikt. I vissa fall krävs endast små mängder för att katten ska få symtom. På djursjukhuset tar man blodprover, urinprov samt gör ultraljudsundersökning av njurar. Katten behandlas med framkallande av kräkning, kolgiva samt intravenös vätska.

Paracetamol

Paracetamol finns i tabletter såsom alvedon och panodil. Katten saknar det enzym som bryter ner paracetamol varför det är mycket giftigt för katt. Så lite som en tablett kan vara dödlig. Katten får symtom såsom ytlig snabb andning, svullnader i ansikte, vinglighet och brunfärgat blod. Diagnos kan ställas med blodprov samt vetskap om intag av tablett. Behandling av paracetamolförgiftning baseras på framkallande av kräkning, kolgiva, intravenös vätskegiva samt injektion av ett slags motgift.

Etylenglykol

Etylenglykol finns i kylarvätska, spolarvätska, låsoljor samt bromsvätskor. Det är sött och gott att slicka på men mycket farligt för katten som utvecklar en akut njursvikt till följd. Det är av stor vikt att snabbt söka vård om man misstänker att katten kommit i kontakt med etylenglykol. Direkt efter intag kan katten få symtom såsom illamående, vinglighet, ökad törst och nedsatt kroppstemperatur. Efter ca 12 h kommer katten att utveckla symtom på akut njursvikt med nedsatt urinproduktion och smärta från buken.

På djursjukhuset tar man blodprover, urinprover samt ultraljud av njurar för att ställa diagnosen. Katten behandlas med etanol som motgift till etylenglykol.

Rått- och musgift

Det är ovanligt att katter drabbas av förgiftning med rått- eller musgift, eftersom de är mindre intresserade än hundar av att äta betet. Katter som jagar gnagare brukar oftast fånga levande djur, men det kan förekomma att de äter en mus eller råtta som förgiftats. Risken för att katten själv ska få i sig så stor dos att den insjuknar ökar ju fler förgiftade gnagare den får i sig.

De flesta råttgift är baserade på ämnen som förhindrar blodets förmåga att koagulera. Det tar några dagar efter intag tills man ser symtom på förgiftning. Katten kan börja spontanblöda från nosen, kräkas blod, blodig diarré samt blöda från slemhinnor i munnen. Diagnos ställs med blodprover samt vetskap om intag. Katten behandlas med K-vitamininjektioner eller -tabletter för att återställa koaguleringsförmåga hos blodet. I livshotande tillstånd kan blodtransfusioner krävas.

Råttgiftet alfakloralos orsakar medvetslöshet, rubbad hjärtrytm och neurologiska symtom. Då medlet saknar motgift ges understödjande och symtomatisk behandling.