Dietråd vid akut kräkning eller diarré hos katt

Katten normala vätskebehov är ca 50-60 ml vätska per kilo kroppsvikt och dygn, detta inkluderar det vatten som finns i maten. Vid kräkningar och/eller diarré kan dygnsbehovet öka till det dubbla.

Om katten inte dricker eller äter

Ofta dricker inte katten frivilligt utan måste matas med vatten, fiskspad eller vätskeersättning. Vätskan kan ges matskedsvis eller med hjälp av en spruta. Katter bör inte fasta några längre perioder då de vid svält riskerar att lagra in fett i levern. Risken för detta är större hos överviktiga katter. En katt bör alltså inte vara utan mat mer än något dygn. Vill katten inte äta självmant behöver du stödmata den. Det är ytterst viktigt att stödmatningen sker på kattens villkor och inte under tvång. Katter som tvångsmatas kan uppleva stor stress och i värsta fall utveckla mataversion vilket gör att det blir än svårare att få katten att äta.

Om katten inte går att mata med vatten eller mat, eller om allmäntillståndet är påverkat, bör veterinär kontaktas.

Om katten har intensiva kräkningar eller diarréer med blod i rekommenderas att veterinär uppsöks. Så är även fallet om katten är medtagen eller har feber (>39,5 grader). Katter som lider av andra samtidiga sjukdomar bör uppsöka veterinär vid kräkning eller diarré. Vid misstanke om att katten har ätit på något giftigt eller kan ha fått i sig ett främmande föremål som kan sitta fast i tarmen bör veterinär snarast uppsökas.

Åtgärder vid akut kräkning

Nedan följer generella dietråd som rekommenderas vid akut kräkning och/eller diarré. Dietråden bör anpassas individuellt. Om katten fortsätter att kräkas och/eller ha diarré trots dietråd bör veterinär kontaktas.

Vid kräkning och/eller diarré behöver katten få specialanpassad dietmat vilken är lättsmält och underlättar tarmens arbete. Antingen kan du laga egen dietmat i form av kokt vit fisk eller kyckling och ge detta tillsammans med mycket spad/vätska eller så kan du köpa färdig dietmat hos veterinär. Portionerna ska vara små och ges  ungefär varannan timme med uppehåll under natten. Om katten inte får behålla mat eller vatten kan du avvakta någon timme och försöka igen. Om katten fortsätter att kräkas bör veterinär kontaktas för rådgivning.

Om kräkningarna upphör kan du successivt börja öka storleken på portionerna och ge dem något mer sällan. Fortsätt med dieten minst ett par dagar efter det att katten slutat kräkas och/eller diarrén upphört. Ofta kan övergång till kattens vanliga foder påbörjas efter 4-5 dagar. Övergången ska ske successivt under några dagar. Ett alltför tvärt foderbyte kan resultera i att katten åter kräks eller får diarré.

Observera att kattungar samt katter med underliggande sjukdomar oftare blir akut sjuka vid kräkning och diarré, så dessa behöver noggrann uppsikt.

Andra hjälpmedel

Tarmstabiliserande preparat är ett komplement vid diarré hos katt som vanligtvis används vid obalans i tarmen. Katten bör vid behandling samtidigt ha ett gott allmäntillstånd och fri tillgång till vatten. Diarrén upphör vanligtvis inom 1-3 dygn. Behandlingen med tarmstabiliserande preparat bör kombineras med diet. Om kattens allmäntillstånd försämras eller om katten inte kan behålla vätska bör veterinär kontaktas.

Livsmedel att undvika

Undvik mjölkprodukter, matrester, stor mängd fett och proteiner samt kryddad mat. De flesta vällingsorter innehåller mjölkprodukter som katter kan ha svårt att bryta ner.