Diabetes hos katt

Diabetes mellitus, eller i dagligt tal sockersjuka, är en hormonell sjukdom som förekommer både hos djur och människor.

Orsak

Det finns många olika orsaker till diabetes hos katter men slutresultatet blir att patienten saknar insulin eller svarar dåligt eller inte alls på insulin. Insulin produceras av specifika celler i de så kallade Langerhanska öarna i bukspottskörteln. Insulinet behövs för att glukos (blodsocker) ska tas in i cellerna från blodet. Vid diabetes fungerar inte detta av olika skäl. Glukos, som kan sägas vara cellernas bränsle, blir då kvar i blodet. När koncentrationen av glukos i blodet blir för hög börjar glukos läcka ut via njurarna. Sockret i urinen drar med sig vätska ut, djuret kissar mer och börjar dricka mycket.

Diabetes ses i två former. Hos katter som har diabetes är typ 2-formen vanligast, d v s här ses en kombination av otillräcklig insulinproduktion och insulinresistens (att cellerna inte svarar på insulin). Insulinresistensen beror på både genetiska och förvärvade orsaker. Övervikt, fysisk inaktivitet och vissa medicinska preparat som t ex kortison är riskfaktorer. Burmakatter har en ökad risk på grund av ärftliga orsaker. En del andra sjukdomar, såsom akromegali (ett tillstånd med för mycket tillväxthormon, Cushings sjukdom (för mycket kroppseget kortison) samt bukspottskörtelinflammation, kan alla orsaka insulinresistens.

En annan variant av diabetes hos katter är den immunorsakade, där de insulinproducerande cellerna ”attackeras” av immunförsvaret och förstörs. Denna typ anses vara mycket ovanlig.

Symtom

Symtom vid diabetes hos katter är desamma som hos människor d v s ökad törst, ökad urinering och eventuellt ökad aptit. Eftersom cellerna kan sägas vara i ett svälttillstånd (bränslet glukos förs inte in i cellerna) tappar katten vikt. Många djur kan ha rörelsestörningar som orsakas av muskelsvaghet och nervpåverkan. Detta kan visa sig genom att katten inte längre klarar av att hoppa upp på bänkar eller möbler eller att den trampar ner på bakbenen och går på hasorna. Oftast är djuren äldre och det är dubbelt så vanligt bland hankatter som honkatter.

Sjukdomar som kan ge liknande symtom som diabetes är t ex njursjukdom, leversjukdom, hypertyreos (överproduktion av sköldkörtelhormon) och underproduktion av matsmältningsenzymer i bukspottskörteln.

En allvarlig komplikation till diabetes är diabetes ketoacidos (DKA). Eftersom katten befinner sig i ett svälttillstånd ses en avvikande ämnesomsättning där en bildning av sura ketonkroppar (bl a aceton) sker.  Blodet får då ett lågt pH-värde som har stora negativa effekter på hela kroppen. Kroppens enzymer fungerar inte som vanligt och andra effekter är elektrolytrubbningar. Symtom vid DKA är slöhet, kräkningar, matvägran, flåsighet/ökad andningsfrekvens samt de övriga vanliga symtomen vid diabetes.

När ska veterinär uppsökas?

Eftersom diabetes hos katt är en sjukdom som beror på en kombination av för liten insulinproduktion och insulinresistens blir resultatet till sist en bukspottskörtel som kör slut på sig själv, ” går in i väggen”. Därför är det av stor vikt att snabbt komma fram till en diagnos och uppsöka veterinär så snart man misstänker diabetes hos sin katt. Katterna kan i bästa fall permanent eller periodvis bli fria från sin insulinbehandling. Får bukspottskörteln hjälp utifrån med insulinbehandling kan den vila upp sig och, om det finns arbetsdugliga celler kvar, komma igen och börja bilda insulin.

När det gäller ketoacidos är detta ett akut tillstånd som, om katten inte tas in för vård snabbt, kan bli livshotande. Har du en katt med misstänkta symtom skall därför veterinär uppsökas snarast.

Diagnos

Diagnosen ställs genom att man påvisar förhöjda sockervärden i blodet under en längre tid samt socker i urinen. Förhöjda halter av blodfetter är också vanligt förekommande. Katter har en speciell benägenhet att få förhöjda sockervärden vid stressade situationer varför ett enstaka taget blodprov som visar förhöjt blodsocker inte är tillräckligt för att ställa diagnosen. Ofta kompletteras blodprovsundersökningen med ett fruktosaminprov (jämförbart med ett långtidssocker) som visar hur sockervärdena har legat under de senaste veckorna. Undersökningen kan även kompletteras med tester för akromegali, Cushings sjukdom, samt test för s k PLI, som kan öka vid tecken på en bukspottskörtelinflammation, m m. Alla dessa sjukdomar är sådana som kan ge insulinresistens med efterföljande diabetes.

I urinprov ses vid diabetes socker i urinen samt i vissa fall en urinvägsinfektion som kan vara en komplikation. Många gånger krävs en bakterieodling av urinen för att bedöma om en infektion föreligger eller inte.

Ultraljudsundersökning utförs ibland för att leta orsaker till diabetes t ex en bukspottskörtelinflammation.

Den kliniska undersökningen av katten och beskrivning av dess symtom är mycket viktiga när man ställer diagnosen.

Behandling

När diagnosen diabetes ställts bör både veterinär och djurägare ställa sig frågan: varför får katten diabetes nu? Beror det på livsstilen och att katten t ex är en överviktig innekatt måste det tas med i behandlingsplanen för katten. Har katten medicinerats med kortison? Misstänks katten ha någon annan bakomliggande sjukdom som triggat igång diabetessjukdomen?

Innan behandling påbörjas måste man tänka igenom sin livssituation. Behandlingen är insulinsprutor som ges under huden två gånger dagligen och man måste räkna med att det kan bli fråga om livslång behandling. Finns någon som kan ta hand om katten när jag reser bort?

Hur ser mina arbetstider ut- finns någon annan som kan hjälpa till i vardagen? De allra flesta kan dock klara av att behandla sin diabeteskatt och upplever det inte som något stort problem.

När beslut tagits om att påbörja behandling går veterinär eller sköterska igenom hur injektionerna ska ges. Du som djurägare får prova att injicera koksalt några gånger för att känna sig trygg innan den riktiga behandlingen med insulin fortsätter i hemmet. På många av AniCuras djursjukhus och kliniker finns sköterskor som arbetar nära medicinveterinärerna och som har specialkunskaper om diabetes. Vid genomgången informeras du även om de symtom som du ska vara uppmärksam på hemma t ex om katten skulle hamna i tillstånd med låga blodsockervärden. Även specialdiet, som har lågt kolhydratinnehåll, är en del av behandlingen.

I början av behandlingen sker återbesök ofta, då vikt, symtom och blodsocker följs upp. Finns specifika orsaker till sjukdomen som t ex bukspottskörtelinflammation följs även det upp vid återbesöken. En stor del av återbesöken kan ske hos en diabetessköterska i de fall där dessa finns till hands.

Det finns också möjlighet att vid behov mäta blodsockret i hemmet med hjälp av en  s k glukometer. Blodsockret kan då mätas vid tillfällen när man känner oro för låga sockervärden. Alternativt görs sockerkurvor någon gång ibland för att se hur värdena ser ut under en dag.

Remission

En andel av katterna som påbörjar insulinbehandling kan gå i remission d v s kan tillfriskna antingen permanent eller tillfälligt. Dessa fall brukar yttra sig så att insulindosen successivt måste sänkas och till sist avbrytas. Vid en eventuell remission bör katten fortsätta äta specialkosten med lågkolhydratdiet. Djurägaren bör även hålla noga koll på kattens vikt för att minska risken för återfall. Om en katt som gått i remission behöver kortisonbehandling bör du som djurägare informera veterinären om att det handlar om en katt i diabetesremission.