Chock (akut cirkulationssvikt) hos katt

Det medicinska tillståndet chock innebär att hjärta och blodkärl inte förmår upprätthålla en tillräckligt god blodcirkulation i kroppen. Tillståndet är livshotande och drabbade katter behöver snabbt komma under vård.

Medicinsk chock är inte att förväxla med psykisk chock eller emotionellt trauma som många förknippar ordet med. Vid medicinsk chock har kroppen av någon anledning inte längre en normal blodcirkulation, vilket leder till syrebrist i organ och vävnader. När cirkulationen sviktar reagerar kroppen med att slå till olika ”nödsystem” för att försöka mildra effekterna. Bland annat styrs blodflödet om så att de mest vitala organen får blodförsörjning på bekostnad av mindre livsviktiga organ och perifera vävnader.

Orsak

Det finns flera olika orsaker till akut cirkulationssvikt:

Symtom

En katt i chock har bleka slemhinnor (kontrolleras lättast i munnen, förutsatt att slemhinnan där är opigmenterad) samt är loj och svag. Hjärtrytmen kan bli snabbare och blodtrycket sjunker. Hud, tassar, öronlappar och svansspets blir kalla om det inte är frågan om septisk chock, då katten kan ha hög feber och kännas varm i det tidiga skedet. Efterhand blir slemhinnorna vita eller gråaktiga till färgen och hjärtats rytm saktar ner. Om inte chocken snabbt kan hävas leder tillståndet till medvetslöshet och dödsfall.

Diagnos

Vid den kliniska undersökningen kontrolleras kattens cirkulation och allmäntillstånd. Veterinären bedömer slemhinnefärg, blodgenomströmning och puls samt grad av uttorkning. Hjärta och lungor undersöks med stetoskop. Vid tecken på akut cirkulationssvikt inleds vanligen behandling omedelbart, och vidare utredningar görs parallellt. Förutom en grundlig klinisk undersökning, där veterinären letar efter ledtrådar till vad som kan ha utlöst chocken, görs oftast även flera andra undersökningar, som röntgen, ultraljudsundersökning, EKG, blodprovsanalyser mm, både för att hitta orsaken och för att avgöra prognos och lämplig behandling.

Behandling

En patient i chock ges intravenöst dropp för att återställa blodcirkulationen till det normala. Ofta ges även smärtstillande och andra läkemedel, beroende på vad som orsakat chocken. Katten får hjälp att hålla värmen med en värmedyna eller på andra sätt. Beroende på kattens tillstånd och vad den underliggande orsaken är ges även andra behandlingar, såsom blodtransfusion och syrgastillförsel.

Prognos

Prognosen beror till stor del av hur snabbt katten kommer under behandling, men även på vad den underliggande orsaken till chocken är. Ju längre chocktillståndet föreligger, desto större blir skadorna på inre organ till följd av syrebristen, vilket försämrar prognosen. 

 

Publicerad juni 2017