Allergi hos hund

Allergi innebär att kroppens immunförsvar överreagerar med allergiantikroppar mot ämnen i omgivningen som den normalt ska tåla. De vanligaste allergierna är luftburen allergi, så kallad atopisk dermatit, och födoämnesallergi. Hundar kan även utveckla kontaktallergi. I vissa fall går det inte att påvisa exakt mot vad hunden är allergisk.

Allergi på hund yttrar sig som klåda och inflammation i huden. Luftburen allergi är en livslång sjukdom som kräver individuell behandling för att hunden ska må så bra som möjligt och för att minska besvären så mycket som möjligt. Målet är att hunden ska må bra trots sin sjukdom och slippa kroniska hudbesvär. Vid födoämnesallergi kan hunden hållas symtomfri om djurägaren tillsammans med veterinären hittar ett foder hunden tål att äta eller om födoämnen den inte tål kan undvikas.

Symtom

Hundar med allergi har ofta klåda som det vanligaste problemet. Klådan är vanligast i ansikte, öron, armhålor, ljumskar och området runt analöppningen. Vissa hundar har enbart problem med återkommande öroninflammationer eller kroniska tassproblem.

Ytterligare symtom på allergi kan också vara att hunden river, biter, naggar, slickar och åker kana på stjärten. Huden blir i varierande grad inflammerad, rodnad, förtjockad, pigmenterad, mjällig, pälslös och infekterad.

Diagnos

För att ställa diagnosen allergi krävs att veterinären väger samman de olika symtomen och hudförändringarna och utesluter andra kliande orsaker som parasiter eller hudinfektioner.

Det första steget är vanligen att utesluta att hunden har födoämnesallergi. Detta görs genom att låta hunden äta så kallad eliminationsdiet i ungefär åtta veckor. Det innebär en diet med helt nya protein och kolhydratkällor som den tidigare inte ätit. Det vanligaste numera är att hunden sätts på så kallad hydrolyserat foder, vilket är ett specialfoder som köps hos veterinär, som är spjälkat så att immunförsvaret inte kan reagera mot proteinerna i fodret.

Om istället en hemlagad diet ges, måste ingredienserna väljas mycket noga och inte innehålla det som hunden tidigare har ätit. Eliminationsdieten ges helt strikt, det vill säga att hunden inte får äta något annat än den utvalda dieten. Även tuggben måste undvikas.

Under dieten är förhoppningen att hudförändringarna och eventuella öroninflammationer ska läka. För att veta att djuret verkligen har födoämnesreaktion och att inte förbättringen/läkningen skett på grund av annan behandling, utförs en provokation med den tidigare maten. Vid provokationen får hunden vanligtvis en reaktion inom 14 dagar, men ofta ses en reaktion redan efter några dagar efter att hunden fått det födoämne den inte tål.

Om inte födoämnesallergi kan påvisas är nästa steg i utredningen att göra ett så kallat pricktest eller ett blodprovstest för allergi. Vid dessa tester kan allergireaktioner mot olika ämnen påvisas, exempelvis kvalster, pollen, mögel eller djurepitel. Syftet med testet är att hunden därigenom lättare kan undvika det den inte tål samt att en så kallad allergivaccinering eller immunoterapi kan genomföras.

Behandling

Behandling för en allergisk hund är alltid individuellt anpassad utifrån hundens symtom, grad av klåda och besvär och djurägarens möjligheter.

Dels handlar det om att försöka undvika det hunden inte tål, särskilt om det är ett födoämne eller något som kan ändras i dess miljö. Dels handlar det om medicinska behandlingar med tabletter eller kapslar med kortison, ciklosporin eller andra allergimediciner.

Många hundar behandlas även med allergivaccin. Det innebär att ett vaccin som innehåller de ämnen hunden inte tål framställs och djurägaren ger det som injektioner eller en spray i munnen. Många hundar svarar bra på denna typ av behandling som har få biverkningar. Syftet med allergivaccin är att minska behovet av andra mediciner. Ibland räcker det att smörja eller spraya kortison utvärtes som en del i behandlingen eller som ett komplement till allergivaccinering.

De allra flesta hundar behandlas även utvärtes med schampo eller sprayer. Detta är särskilt viktigt för att förebygga bakterie- eller svampinfektioner som förstärker klådan. Ofta badas hunden dagligen eller varannan dag i början, och därefter med längre intervall när allergin är bättre under kontroll.

Schampon som används har alla olika verkningsmekanismer, de kan vara bakteriedödande, klådstillande eller mot mjäll. Det gäller att använda schampon rätt och att se till att de får sitta i och verka i 5- 10 minuter innan de sköljs ur. Det är viktigt att skölja ur allt schampo.

Många hundar behöver även regelbunden öronrengöring och behandling med kortisondroppar för att förebygga öroninflammation.

Fettsyretillskott med omega 3/6 fettsyror är även en del av behandlingen eftersom hudbarriären är sämre på allergiska djur och det gäller att försöka återställa denna. Fettsyrorna kan även finnas berikade i foder till allergiska hundar. Fettsyrorna har en viss klådstillande effekt.

Prognos

De allra flesta allergiska hundar får mindre symtom med rätt skötsel och olika behandlingar. Det som inte får glömmas är att allergi är en livslång sjukdom och många gånger är det avgörande med ett nära samarbete och bra dialog med behandlande veterinär för att hunden ska få bästa behandling.

Djurägarens ansvar är att sköta hunden enligt den plan den fått av veterinären och att söka hjälp om symtomen ändras, förvärras eller klådan inte lindras tillräckligt.