Leptospiros – en bakteriell sjukdom

Leptospiros är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och

människa. Sjukdomen förekommer i hela världen men främst i varmt och fuktigt klimat. Just nu pågår en studie för ökad kunskap om smittläget i Sverige där du som hundägare kan vara med och bidra.

Så smittar leptospiros

Leptospiros är en bakteriell sjukdom som kan drabba både djur och människor. Bakterien utsöndras i urinen hos smittade djur. Hundar smittas främst genom kontakt med stillastående vattendrag som förorenats av smittade hundars eller gnagares urin. Bakterien tas då upp genom slemhinnor eller sår. Hundar kan också smittas genom bett och genom att bita på eller äta infekterade gnagare, samt vid till exempel parning. Hundarna och råttorna som sprider infektionen behöver inte vara sjuka utan bara bära på bakterien.

Eftersom gnagare är en stor anledning till smittspridningen ökar förekomsten av sjukdomen med ökat antal gnagare. Sjukdomsantalet ökar därför ofta vid mycket regn eller översvämningar. Bakterien är däremot känslig för kyla och torka. Sjukdomen förekommer i princip i hela världen men är betydlig vanligare i länder med varmare klimat. Bakterien förekommer i Sverige men det är inte känt i vilken utsträckning.

Symtom på leptospiros

Symtom på leptospiros är varierande, de flesta av hundarna som smittas blir inte sjuka eller visar lindriga symtom. Vid mer allvarlig infektion ses symtom som feber, trötthet och kräkningar. Djuren kan dricka och kissa mer än normalt, samt få blödningar. En del hundar kan utveckla livshotande njur- och leversvikt.

Hur behandlar man leptospiros?

Behandlingen vid allvarlig infektion hos hund och katt består av inskrivning på djursjukhus för understödjande behandling som till exempel dropp, samt antibiotika. Hundar som varit sjuka i leptospiros men tillfrisknat kan fortsätta att utsöndra bakterien i urinen under flera veckor efteråt.

För att minska risken för smitta till andra hundar bör hunden därför om möjligt rastas där andra hundar inte rör sig, nosar och slickar, och kissa där det är så torrt som möjligt. För att förebygga smitta kan man välja att låta husdjur vara hemma om man åker utomlands till områden där bakterien är vanlig, samt genom att vaccinera mot leptospiros. Vaccination ger inget fullständigt skydd mot sjukdomen och även de vaccinerade hundarna kan sprida bakterien om de blir smittade.

Pågående studie om leptospiros

Just nu pågår en studie på AniCura Regiondjursjukhuset Bagarmossen i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). I denna studie samlas blodprover in från friska hundar som inte varit utomlands på två år eller vaccinerats mot leptospiros de senaste två åren. Syftet med studien är att undersöka hur vanligt det är att hundar kommer i kontakt med Leptospirabakterien i Sverige. AniCura Värmdö Djurklinik är med och samlar in blodprover till denna studie fram till slutet av december.

Kontakta gärna oss om ni vill vara med och bidra till ökad kunskap om smittläget i Sverige. Det är kostnadsfritt att vara med.

Text: Kristina Berggren, leg. veterinär på AniCura Värmdö Djurklinik