Toggle menu

Kastration

Skälen till att hundar och katter kastreras kan variera. Katter som inte ska gå i avel brukar ofta kastreras, honkatter för att undvika oönskade dräktigheter samt löpbeteende, och hankatter för att förebygga doftmarkerande och rymmande. Hundar kastreras ofta för att minska risken för sjukdomar som är relaterade till könshormonspåverkan.

Vid kastration av hankatter och hanhundar tas testiklarna bort och vid kastration av honkatter avlägsnas livmoder, äggstockar och äggledare. Även vid kastration av tikar brukar livmoder, äggstockar och äggledare avlägsnas, men ingreppet kan även utföras genom titthålskirurgi och då tas endast äggstockarna bort.

Kastration av katt

Varför kastreras katter?

Det kan finnas olika anledningar till att katter kastreras. Om inte katten ska användas i avel kan det vara en god idé att låta katten kastreras. Katter är väldigt fertila så en okastrerad honkatt kan snabbt bli dräktig om hon är ute. Genom kastrering försvinner kattens sexualdrift och följaktligen uteblir beteenden som hör ihop med det, såsom löpbeteende hos honkatter och doftmarkeringar och skrik efter det motsatta könet hos hankatter. En kastrerad hankatt hamnar inte lika ofta i slagsmål, rymmer inte hemifrån i samma utsträckning och mår ofta bra av att slippa stressen som följer med revirmarkering och dominans. Vid kastration av hankatter bidrar man också till att minska antalet oönskade dräktigheter.

Kastration av honkatt

Olika metoder

En kastration kan utföras kirurgiskt. Det går även att fördröja löptiden över en längre tid med hjälp av hormoner. Den kirurgiska behandlingen är definitiv, medan den hormonella förskjutningen av löpen kan avslutas när djurägaren önskar. Om djurägaren vet med sig att de inte ska ha några kattungar rekommenderas kirurgisk kastration. Det är praktiskt för djurägaren att slippa att komma ihåg att ge katten p-piller. Sist men inte minst, undviks de biverkningar som kan uppstå efter behandling med p-piller, framför allt gäller det den ökade risken för juvertumörer.

Vad är skillnaden på att kastrera och sterilisera?

Vid kastrering tas äggstockar och vanligtvis även äggledare och livmoder bort. En kastrering innebär alltså att kattens könscellsproducerande och hormonproducerande organ avlägsnas. Vid en sterilisering avlägsnas äggledarna medan äggstockar och livmoder lämnas kvar. En sterilisering påverkar inte kattens hormonproduktion, katten fortsätter att löpa även om hon inte kan bli dräktig. Vanligtvis kastreras honkatter, även om många felaktigt använder begreppet sterilisering.

Kemisk kastrering för honkatt

För att förhindra dräktighet kan ett hormonpreparat (P-piller) ges. Det har en liknande verkan som progesteron, men mycket kraftigare. Preparatet kan ges i tablett- eller injektionsform. Pillret ges en gång per vecka eller så ges en injektion var femte månad. Nackdelarna är att djurägaren kan glömma att ge p-pillret eller att katten kräker upp tabletten, vilket ökar risken för oönskad dräktighet. Det finns också en del biverkningar på lång sikt, så som ökad risk för livmoderinflammation och juvertumörer.

Operationen

Kastration (ovariehysterektomi) är ett rutiningrepp som dagligen utförs hos veterinären. För att utföra operationen under narkos är det viktigt att katten förbereds inför operation på bästa sätt. Kastration av honkatt sker under narkos och smärtlindring ges både i samband och efter operationen.

När djuret är sövt rakas magen som steriltvättas och desinficeras. Vid operationen dukas operationsområdet in sterilt för att infektioner ska undvikas. Under operationen avlägsnas kattens livmoder och äggstockar. Härigenom förhindras löpcykeln och det sexuella beteendet permanent. Mot slutet av operationen sys bukväggen ihop i flera lager.

För de inre stygnen används en resorberbar tråd som försvinner av sig själv. De yttre stygnen kan vara stygn som försvinner av sig själv, eller stygn som tas bort efter 10-12 dagar. Eventuellt kan huden slutas med speciellt hudlim. En kastrerad katt löper inte efter en kirurgisk kastration.

Eftervård efter kastration

Katten kan normalt sett komma hem samma dag som operarationen är utförd. Katten bör inte bli lämnad ensam hemma samma dag som operationen, men får vanligtvis lov att äta efter hämtning. Ett recept på smärtlindring följer med katten hem efter operationen.

Såret bör kontrolleras dagligen så att det ser torrt och fint ut. Om såret ser fint ut är det bäst att inte röra det då risk för infektion finns. Om såret vätskar kan det rengöras med tvål och vatten. Svullnad, rodnad, blödning eller dålig lukt kan tyda på komplikationer, varför veterinär bör kontaktas i dessa fall. Operationssåret utsätts oundvikligen för ständiga rörelser och bör därför inte belastas ytterligare genom onödig aktivitet.

Katten får inte kommer åt att slicka eller bita på såret. Därför är det viktigt att hon har på sig krage. Kragen kan tas av någon gång per dag så att katten kan tvätta övrig päls. Kragen kan samtidigt torkas ren invändigt. Kragen bör användas 10-12 dagar eller tills stygnen tas eller såret är läkt. Under tiden katten har krage får den under inga omständigheter gå ut då den kan fastna i något föremål utomhus.

Risker vid kastration

Risk för övervikt: Generellt påverkas kattens aptit och ämnesomsättningen genom könshormonerna. De dämpar hungerkänslorna hos katter som inte är kastrerade, samtidigt som ämnesomsättningen indirekt stimuleras. Efter kastreringen upphör könshormonernas påverkan och det resulterar oftast i en ökad aptit, samtidigt som energibehovet har minskat. Konsekvensen kan bli övervikt om inte djurägaren är medveten om- och förhindrar detta.

Övervikt ökar risken för diabetes och urinträngningar. Det finns även risker i samband med narkos och risk för en kortare medellivslängd. En överviktig katt kan också få ett ändrat beteende. De tvättar sig mindre vilket kan leda till hud- och pälsproblem.

Det är avgörande att djurägaren byter eller minskar intaget av foder efter kastration, helst innan viktökning. Redan direkt efter operationen bör en noggrann kontroll av foderintaget kontrolleras och korrigeras.

Kastration av hankatt

Operationen

För att utföra operationen under en säker narkos är det viktigt att du förbereder ditt djur på bästa sätt. Kastration av hankatt sker under narkos och smärtlindring ges i samband med operation.

När djuret är sövt rakas pungen och området runt pungen som steriltvättas och desinficeras. Vid operationen dukas operationsområdet in sterilt för att undvika infektioner.

Kastration är ett rutiningrepp som utförs hos veterinären dagligen. Det är ett enklare ingrepp där blodkärl och sädesledare knyts av och testiklarna avlägsnas. Eftersom såren är små behövs oftast inte några stygn sättas. Såren läker ihop inom ett par dagar.

I samband med kastreringen kan en id-märkning utföras. Id-märkning rekommenderas starkt av flera skäl. Om katten försvinner är det naturligtvis viktigt att den som hittar katten kan komma i kontakt med ägaren. Det kan också hända att katten råkar ut för en olycka och förs till djursjukhus eller djurklinik. Då kan det vara särskilt viktigt att snabbt komma i kontakt med djurägaren, så att veterinären kan informera om kattens tillstånd och vidare behandling.

Eftervård efter kastration

Katten kan gå hem samma dag som operationen är utförd. Katten bör inte bli lämnad ensam hemma samma dag som operationen, men får äta efter hämtning.

Såren bör kontrolleras dagligen så att de ser torra och fina ut. Rengöring sker vid behov med tvål och ljummet vatten. Svullnad, rodnad, blödning eller dålig lukt kan tyda på komplikationer. Om sådana symtom uppstår ska veterinär kontaktas. Hankatter brukar inte intressera sig för såret efter kastration, men om katten slickar måste det förhindras genom att krage används.

Hankattens utpräglade könsbeteende brukar försvinna inom en månad efter kastrationen. Detta innebär att katten under den första tiden kan genomföra en fertil parning med de spermier som finns kvar i sädesledarna. Äldre katter kan ha ett invant beteende och då blir kastrationseffekten tyvärr inte den förväntade.

Risker vid kastration

Risk för övervikt: Generellt regleras kattens aptit och ämnesomsättningen genom könshormonerna. De dämpar hungerkänslorna hos katter som inte är kastrerade, samtidigt som ämnesomsättningen indirekt stimuleras. Efter kastreringen upphör könshormonernas påverkan och det resulterar oftast i en ökad aptit samtidigt som energibehovet har minskat. Konsekvensen blir övervikt.

Om en katt ökar i vikt ökar risken för bland annat diabetes. En överviktig katt får också ett ändrat beteende. Den tvättar sig mindre, vilket kan leda till hudproblem.

En viktig faktor, som spelar en avgörande roll efter kastration, är byte- eller minskning av foder. Redan direkt efter operationen bör en foderintaget kontrolleras och korrigeras, innan det blir en viktökning.

Problem med urinvägarna: Kastrerade, överviktiga hankatter tenderar till att oftare få problem med urinvägarna i form av urinträngningar och/eller urinstopp. Att byta till ett foder med mer vatten i och ett foder anpassat för kastrerade katter rekommenderas. Att stimulera katten att dricka mer vatten, till exempel genom att ge den en dricksfontän rekommenderas också, då många katter föredrar att dricka rinnande vatten framför stillastående vatten.

Kastration av hund

Varför kastreras hundar?

Idag kastreras hundar av olika anledningar. Det kan vara av medicinska skäl som t ex vid kryptorkism, prostatit, testikelcancer, epilepsi eller diabetes. Det kan också vara beteenderelaterat. Hanhundar kan bli mycket påverkade av löpande tikar och visar det genom att de slutar äta, ylar kontinuerligt och försöker att rymma till tiken så snart tillfälle ges. Viktminskning och stress i samband med löpperioder kan vara en anledning till kastration. Genom en kastrering försvinner hundens sexualdrift och följaktligen uteblir beteenden som hör ihop med det. En del tikar kan bli påverkade eller trötta i samband med löp, medan andra har stora besvär av skendräktighet.

Kastrering av hanhund

Ett alternativ till kirurgisk kastrering är ett hormonimplantat som appliceras under huden på hanhunden. Det har samma effekt som en kirurgisk kastrering men effekten är tidsbegränsad. Allt som beskrivs nedan avseende påverkan på beteendet etc, gäller för kemisk kastrering såväl som för kirurgisk kastrering. Vid medicinska indikationer rekommenderar veterinären som regel kirurgisk kastrering. Det samma gäller även för vissa beteendeförändringar, men det utvärderas ofta först med ett hormonimplantat.

Det är viktigt att vara medveten om att vissa beteenden inte är direkt kopplade till hormoner och hanhundsbeteende. Generellt gäller att operationen endast ger ett positivt resultat om beteendet beror på könshormonerna. Det är viktigt att uppmärksamma att vissa beteenden är sexuellt styrda men beror inte enbart på hormonerna utan också av ett ”inlärt” beteende. Sannolikheten att hundens beteende förändras till det bättre ökar om den kastreras i ung ålder. Är hunden aggressiv mot andra hundar eller har ett kraftigt revirbeteende kan en kastrering ibland avhjälpa eller minska det. Problemet med rangordning mellan människa och hund kan normalt sett inte heller lösas med hjälp av en kastrering.

Instinkter som jakt och vallning försvinner vanligtvis inte i samband med en kastration. Om en hund är aktiv innan kastrationen, kommer den även med all sannolikhet att vara aktiv även efter en kastration. De beteendeförändringar en hund uppvisar efter kastration är individuella och stora variationer förekommer. Om beteendeförändringar uppstår kan det helt eller delvis bero på att hunden inte får lika mycket motion eller går upp i vikt efter kastrationen på grund av för energirik kost. Hundens personlighet formas mer av gener och miljö, än av könshormoner.

Operationen

För att hålla noggrann hygien vid operation är det viktigt att hunden förbereds inför operation på bästa sätt. Operationen utförs under fullständig narkos och smärtlindring ges i samband med och efter operation. När hunden är sövd rakas huden på pungen och området runt pungen, varefter den steriltvättas och desinficeras. Operationsområdet dukas in sterilt för att undvika infektioner. Området lokalbedövas innan operationen inleds. Vid operationen knyts blodkärl och sädesledare av och testiklarna avlägsnas via ett snitt antingen på eller framför pungen.

Eftervård efter kastration

Såren är vanligtvis sydda med stygn som tas bort efter ca 10-12 dagar, eller sydda med stygn som försvinner av sig själva inom ett par veckor. Såret kan också vara limmat. Låt hunden bära en krage för att undvika att den kommer åt att slicka eller försöka ta bort stygnen. De flesta hundar accepterar kragen relativt snabbt och bryr sig inte om den. Efter kortare tillvänjning brukar de både kunna äta och dricka med krage utan problem.

Operationssåret utsätts oundvikligen för ständiga rörelser och bör därför inte belastas ytterligare genom onödig aktivitet. Hunden bör hållas kopplad under promenaden de första 14 dagarna och lek med andra hundar och hoppande bör undvikas.

De flesta kastrerade hundar kan gå hem samma dag och får med sig ett recept på smärtlindrande medel som ges till hunden några dagar efter hemkomsten. Hunden bör inte bli lämnad ensam hemma samma dag som operationen, men får normalt sett äta efter hämtning.

Det tar ett par veckor innan hormonerna helt har gått ur kroppen. Detta innebär att hunden under den första tiden kan genomföra en fertil parning med de spermier som finns kvar i sädesledarna. Spermier kan finnas kvar i bitestikeln upp till ca 2 månader efter kastrationen.

Sidoeffekter vid kastration

Viktuppgång: Generellt påverkas hundens aptit och ämnesomsättningen genom könshormonerna. De dämpar hungerkänslorna hos de som inte är kastrerade, samtidigt som ämnesomsättningen indirekt stimuleras. Efter kastreringen upphör könshormonernas påverkan och det resulterar oftast i en ökad aptit samtidigt som energibehovet har minskat. Konsekvensen blir ofta övervikt om inte ägaren är medveten om riskerna och minskar dessa.

Om en hund ökar i vikt ökar risken för exempelvis diabetes, ledsjukdomar, kortare medellivslängd, minskad uthållighet och sämre tolerans mot värme samt en ökad narkosrisk. Det brukar inte vara några problem att undvika övervikt efter kastreringen. Två faktorer spelar en avgörande roll; motion och byte- eller minskning av foder. Redan direkt efter operationen ska en noggrann kontroll av foderintaget göras och korrigeras, innan det blir en viktökning.

Förändrad pälskvalitet: Kastrering kan också innebära pälsförändringar. Medel och långhåriga raser kan få mycket stor tillväxt av underullen.

Urininkontinens: Kastration kan innebära ökad risk för urininkontinens, det vill säga att hunden läcker urin omedvetet fram för allt vid vila. Inkontinens beror på att urinrörets slutmuskler inte förmår hålla tätt då de inte längre står under påverkan av könshormonerna. Urininkontinensen kan inträffa allt ifrån 10 månader till flera år efter kastrationen. Urininkontinens på hanhundar är ovanligt efter kastration men risken finns. Den är mindre än 1% men i de fall det inträffar är det mer svårbehandlat än på tik.

Kastration av tik

Vid den traditionella metoden för kastration (ovariehysterektomi, OHE) avlägsnas, förutom äggstockarna, även livmoder och äggledare, vilket innebär att risken för att drabbas av livmoderrelaterade sjukdomar såsom livmoderinflammation (pyometra) försvinner. Även sjukdomar som diabetes och epilepsi kan förbättras om tiken kastreras. Slutligen mår vanligtvis tikar, som blir mycket trötta eller nedstämda i samband med löp eller som besväras av skendräktighet, bättre av att kastreras.

Olika varianter av kastration

Inom AniCura utförs både så kallad ovariehysterektomi (OHE), då såväl äggstockar som äggledare och livmoder tas bort, och ovariektomi då enbart äggstockarna avlägsnas. Ovariektomi sker genom titthålskirurgi (laparoskopisk ovariektomi). Sterilisering är ett ingrepp som vanligtvis inte utförs på hundar, och som innebär att förbindelsen mellan äggstockar och livmoder (äggledarna) tas bort eller snörs av, så att djuret inte kan bli dräktigt.

Lämplig tidpunkt för kastration

En planerad kastration av en frisk tik bör ske under viloperioden mellan löp (anöstrus) för att risken för komplikationer ska bli så liten som möjligt.  Det är mindre lämpligt att planera en kastration under tiden då hunden löper eller är skendräktig, men det kan vara nödvändigt vid sjukdomstillstånd som exempelvis livmoderinflammation, då symtom ofta uppträder under den period efter löp då en del tikar blir skendräktiga.

Operationen

Vid kastration av en frisk hund lämnas djuret vanligtvis in på morgonen och kan gå hem igen samma kväll. Precis som vid alla operationer är hygienen viktig och hunden bör vara förberedd inför operation. Ingreppet utförs under full narkos och patienten får smärtlindring, både i samband med ingreppet och någon-några dagar efteråt.

När tiken är sövd rakas, tvättas och desinficeras magens undersida och området kläs in med sterila operationsdukar. Vid ovariehysterektomi görs ett snitt i bukväggen, och livmoder, äggledare och äggstockar avlägsnas. Vid ovariektomi förs ett smalt metallrör med ljuskälla och en liten videokamera in via små hål i bukväggen och veterinären kan följa arbetet på en bildskärm. Äggstockarna tas bort, men livmodern lämnas kvar. Eftersom hormonproduktionen försvinner när äggstockarna avlägsnas blir risken för livmoderinflammation vanligtvis liten, men om livmodern skulle se onormal ut vid titthålsoperation görs ett buksnitt så att också den kan tas bort. Fördelen med titthålsoperation är att ingreppet blir mindre och konvalescensen därmed kortare.

Eftervård

Operationssåret bör inte utsättas för onödig belastning. Under de första dagarna efteråt bör längre promenader, lek med andra hundar samt hopp undvikas. Det rekommenderas att hunden koppelrastas fram till stygntagning eller efterkontroll.

För att undvika att hunden biter eller slickar på stygnen är krage ofta nödvändigt. De flesta hundar vänjer sig fort vid att ha krage och kan både äta och dricka med den på. I en del fall kan hunden istället få använda en body som skyddar operationssåret, förutsatt att hon låter bodyn och stygnen vara ifred.

Stygnen i huden tas efter ca 10 – 12 dagar. Ibland har operationssåret istället limmats, eller självupplösande tråd använts, och då behöver inte stygnen tas bort. Operationssåret ska kontrolleras dagligen. Det är normalt att området närmast såret blir lite svullet och att det kommer en sparsam mängd klar vätska eller några droppar blod. Om svullnaden är kraftig eller hård, området är varmt och rodnat, luktar illa eller om det rinner varig sårvätska kan det tyda på infektion och då ska veterinär kontaktas. Likaså ska veterinär kontaktas om det rinner blod från såret.

Sidoeffekter vid kastration

Viktuppgång: Hundar som kastrerats blir lättare överviktiga, som en följd av att könshormonerna, vilka deltar i regleringen av både hungerkänslor och ämnesomsättning, inte längre frisätts. Överviktiga hundar löper större risk att utveckla sjukdomar som diabetes, hjärt- och cirkulationsrubbning, ledsjukdom och de kan få sämre ork och värmetolerans samt kortare livslängd. Därför är det viktigt att inför eller i samband med kastration, kontrollera hundens energiintag och vid behov minska portionsstorleken något och/eller byta till lågenergifoder. Motion är också en bra förebyggande åtgärd mot övervikt, för både kastrerade och icke-kastrerade hundar.

Pälsförändringar: Förändrad pälskvalitet kan också ses efter kastration. Hos mellan- och långhåriga raser kan detta bli mer märkbart, då de kan få ökad tillväxt av underullen.

Urininkontinens: Urininkontinens kan uppträda från ca 10 månader till flera år efter kastration. Inkontinensen kan oftast behandlas framgångsrikt med medicin, men behandlingen kan bli långvarig, ibland livslång. Innan diagnosen inkontinens ställs, bör andra orsaker till urinläckage, såsom urinvägsinfektion, uteslutas.

Välj klinik som erbjuder denna tjänst

{{ currentClinic.shortName }}

{{ currentClinic.openStatusToday.formattedStatus }}

Övrigt

Kontakta oss Boka tid

Relaterade tjänster

Relaterade artiklar