Att uppfostra en valp kräver tålamod och planering. Börja med att skapa dig en bild av hur du vill att din hund ska vara när den blivit vuxen. Hur ska den förhålla sig till andra hundar och människor? Vill du använda din hund för ett särskilt ändamål som t ex jakt? Eller vill du tävla med din hund? Möjligheterna är många och vissa raser är särskilt lämpade för specifika ändamål.
Lär dig din hunds rasegenskaper och personlighet
Redan innan valpen kommer hem till dig har du troligen lärt dig en del om rasen genom att läsa på, besöka uppfödaren och kanske hälsa på andra hundar av samma ras ute eller på hundutställningar. Ofta har hundar av samma ras gemensamma framträdande egenskaper, både goda sidor och svagheter. En del är väldigt angelägna om att samarbeta, medan andra är självständigare eller har kortare koncentrationsspann. Stora hundar brukar mogna lite senare än hundar av små raser.
Testa vår hundrasguide för att se vilken hundras som passar dig.
När du besöker uppfödaren kan du höra dig för om just din tilltänkta valps personlighet - ofta utmärker de sig redan i valplådan, t ex kan de vara lite våghalsigare eller av den försiktigare sorten. Men det är först när du har fått hem valpen och den börjat bli hemmastadd som du får möjlighet att lära känna just din hund på riktigt. Du har då chansen att dämpa eller förstärka olika tendenser i varierande grad.
Läs mer om vad du ska tänka på när du planerar att köpa hund.
Bygg en stark relation
Den första delen i valpens uppfostran är också den som resten av träningen vilar på, nämligen att bygga en stark relation. När ni båda känner att ni tillhör ett och samma team går ofta samarbetet lättare. En liten valp är väldig formbar och alla intryck kan sätta djupa spår, på gott och ont. Om ni har en stark och trygg relation kan du se om valpen reagerar illa på någon del av sin uppfostran, och i så fall justera det som inte fungerar. Du är då också valpens trygga hamn i situationer där den känner sig rädd, och kan hjälpa den att bygga sin egen säkerhet och självförtroende.
Här kan du läsa mer om relationsbyggandet med din nya familjemedlem.
Regler hemma
Redan innan valpen flyttar hem till dig eller er är det bra om alla i hushållet har tänkt igenom (och är överens om) vilka regler som ska gälla för valpen. Om du själv har bestämt att valpen inte får vara i soffan, men tonåringen i huset tycker att det är okej, kan det skapa förvirring och göra inlärningen svårare.
Att ha tydliga regler underlättar bland annat träningen för att få valpen rumsren.
Undvik att börja träna på reglerna på ett krävande sätt när valpen är helt ny i hemmet. Det kan lätt bli för mycket för den att både ta in och anpassa sig till den nya miljön och sin nya familj, och att samtidigt lydnadstränas. Var tydlig mot valpen om du t ex inte vill låta den vara i ett visst rum eller möbel, men undvik att ställa krav på att den ska komma ihåg allt. Med tiden kommer du att märka att valpen blir mer mogen och mottaglig för att lära nytt.
Miljöträning och socialisering
Fram till ca 14-16 veckors ålder har valpar sin socialiseringsperiod. Det är under den här tiden de är som mest formbara i olika miljöer och situationer. Vid miljöträning och socialisering låter du din valp under lugna former - och med dig som trygg bas - få uppleva möten med andra djur och människor, och befinna sig i nya miljöer.
Att miljöträna din valp i olika situationer ger den en stor trygghet inför vuxenlivet. Det kan handla om att sitta på ett välbesökt torg eller uteservering och låta valpen betrakta och vänja sig vid alla dofter och intryck. En annan slags miljöträning är att åka bil, tåg eller båt.
Socialisering vid andra hundar och människor är också viktigt, för att undvika att hunden blir stressad eller överreagerar i framtiden. Den bör få övning i både positiva hundmöten och, under kontrollerade former, lära sig signalerna från hundar som inte vill att den ska komma nära. Valpkurser brukar erbjuda många möjligheter att träna valpen i kommunikation med andra hundar.
Den bör också få lära sig att människor kan vara väldigt olika. Låt den träffa såväl äldre med rollator som högljudda barn. Det är vanligt att hundar överreagerar på t ex cyklister, barnvagnar och människor som bär stora kapuschonger eller är beslöjade. Om du socialiserar din valp vid alla tänkbara människor slipper du många jobbiga situationer när hunden blir äldre.
Plan för socialisering och miljöer
Att ha en plan för socialisering och miljöträning är något många hundinstruktörer rekommenderar. En mental plan gör dig bättre förberedd på olika situationer och hur du ska hantera dem. Hur ska mötena gå till? Vilka nya människor och djur bör valpen möta först? Hur ska du hantera situationen om valpen blir orolig eller stressad?
Fundera över hur du bor och hur valpen kommer växa upp: bor ni på landet där det finns många andra spännande djur? Kanske en förort med många små barn, eller stadsmiljö med bilar och byggarbetsplatser? Dessa miljöer kommer valpen att behöva vänja sig vid för att själv inte bli orolig eller stressad i framtiden.
Ta små steg i taget och var lyhörd för hur din hund reagerar. Bor ni nära en byggarbetsplats kanske det till en början räcker att gå nära nog för att enbart höra ljuden, och träna på det tills de inte längre är läskiga.
Det finns olika knep att ta till för att hjälpa valpen att behålla lugnet vid miljöträning, som t ex att ha med godis och träna på lättare kommandon. Du kan också prova att ge den trygghet genom “ryggsäcken”, dvs sätta dig på huk bakom hunden och hålla om den utan tvång.
Att berömma och ignorera
Hur du reagerar och hanterar valpens handlingar påverkar den mer än du anar. För valpen är du en ledare, en förälder och en trygghet. Din valp ser upp till dig och vill alltid göra sitt bästa. Därför är det viktigt att tänka på hur du hanterar valpens goda beteenden, såväl som de oönskade.
En bra och effektiv regel att komma ihåg är att du ”får det du förstärker”. Det gäller både sådant som är bra och dåligt. Förstärker du ett bra beteende med glada tillrop, beröm eller godis så kommer valpen förstå att den gjorde någonting bra.
Att däremot skälla på en valp, fya den eller skrämma den kan skapa stress och obehag. I de allra flesta fall förstår inte valpen att din bestraffning gäller något den har gjort fel. Istället tolkar den ditt beteende som att du har blivit oberäknelig och hotfull. Valpen kan då lätt bli otrygg, och det leder många gånger till aggressivitet eller oro.
Givetvis ska du inte avstå från att sätta gränser om hunden gör någonting dumt - men det det ska ske på ett sätt som den förstår och lär sig av.
Skulle valpen exempelvis bita eller tugga på något den inte får är det bättre att avleda den: Ta bort föremålet och avled valpen genom att ge den en lämplig tuggleksak att gnaga på. När den har kommit till ro och gnager på tuggleksaken kan du ge valpen beröm. Därmed har du avlett och ignorerat det dåliga beteendet - det oönskade tuggandet - och förstärkt och berömt det goda beteendet - att gnaga på leksaken.
Beröm och godis vid rätt tidpunkt är alltid mer effektivt än att skälla vid dåliga beteenden. Det innebär förstås att det krävs tålamod och att du är konsekvent. I början kan det se ut som att valpen inte förstått något alls, utan fortsätter med sitt oönskade beteende. Men en vacker dag har “polletten trillat ner” och valpen har lärt sig vad som förväntas av den.
Koppelträning
Att gå i koppel utan krångel är en mycket användbar färdighet. Förr eller senare kommer de flesta hundar att behöva acceptera att gå i koppel, för sin egen säkerhet eller för att följa ordningsregler. Börja koppelträningen tidigt, genom att vänja valpen vid att ha på sig halsband och koppel utan att gå på promenad. Låt valpen lukta på kopplet, känna hur det känns att ha ett halsband och vad som händer när kopplet ”tar slut” och det rycker lite.
När valpen blir lite äldre kan du öka träningen. Du kan t ex ha kopplet kort och träna på att behålla hundens uppmärksamhet när ni går över gatan, passerar andra hundar. Du kan också träna på att ha slakt koppel eller långlina och gå i parker eller ute i skogen. Då har hunden större frihet, men ska fortfarande ha uppmärksamhet på dig om du behöver kalla in hunden.
I idealfallet är kopplet bara en säkerhetsanordning för att snabbt kunna avvärja en farlig situation, som t ex en hastigt uppdykande bil. Koppel kan också vara nödvändigt för hundar som har stark jaktinstinkt, för att försäkra sig om att de inte riskerar att störa viltet.
Det är mindre lämpligt att använda kopplet för att dra med dig hunden åt det håll du vill, eller som ett tvångsmedel. Ni bör hellre bygga upp ert samarbete på ett sätt som inte är beroende av en “fjärrkontroll” i form av ett koppel.
Det finns många kurser för att lära hundar gå fint i koppel, med olika upplägg beroende på hundens ålder och målet med träningen. Läs mer i den här artikeln som handlar specifikt om koppelträning.
Spökåldern
Spökåldern kallas den period i unghundens utveckling då den blir mycket mer vaksam och lättskrämd. Nu börjar den reagera starkt på sådant i omgivningen som den tidigare inte brytt sig om. En fladdrande sopsäck eller en vanlig sten kan räcka för att hunden ska bli på sin vakt och börja skälla. Den här tiden kallas spökåldern eftersom det verkar som att hunden ser spöken mitt på ljusan dag.
Anledningen till beteendet tros vara att det hjälper hunden att bli mer självständig och att utforska sina omgivningar utan stödet och tryggheten från flocken. Fram tills nyligen har du varit valpens skydd, men i samband med könsmognaden ska den bli redo att klara sig på egen hand. Ett led i detta är att den blir extra uppmärksam på eventuella faror och hot. Spökåldern infaller alltså samtidigt som könsmognaden, dvs någon gång mellan fem och femton månader beroende på hundens ras och storlek, men den pågår en kortare tid,
Att hjälpa hunden genom spökåldern
Du har en viktig roll under din hunds spökålder. Din vägledning, uppmuntran och trygga hand hjälper hunden att reagera “lagom” på eventuella faror. Ett sätt är att visa hunden att det den reagerar på inte är farligt: gå fram till den prasslande presenningen eller det otäcka föremålet, och uppmuntra din hund att också komma fram och utforska. Undvik tvång, visa istället att det är något kul och spännande. Om hunden vågar sig fram ger du den mycket pepp och beröm.
Om hunden reagerar ängsligt eller skälligt vid möten med främmande människor bör du ignorera beteendet. Behåll lugnet och passa gärna på att stanna till och växla några ord med främlingen, förutsatt att det är någon som är bekväm med det. Du ska dock inte heller nu tvinga hunden att t ex gå fram och hälsa, och inte heller låta den andra personen komma fram och hälsa utan vidare. Situationen ska vara neutral för alla inblandade.
Det du bör undvika är att bekräfta din hunds ängslighet och nervositet. Om du exempelvis tröstar och ömkar hunden visar du den att situationen verkligen är mycket dramatisk och hotfull. Det kan leda till att beteendet förstärks.
Ta gärna hjälp av en hundinstruktör om du upplever din hund som väldigt rädd, eller om du vill ha stöd och råd för hur du ska agera.
Valpkurser
En valpkurs ger dig möjlighet att få professionell hjälp med träningen, lära dig nya knep och knyta an med din valp. De är ofta ett bra komplement till uppfostran på egen hand även för erfarna hundägare. Vid en valpkurs får du möjlighet att utbyta erfarenheter med andra valpägare och din hund får chansen att lära sig umgås med andra hundar och människor.
Det finns flera olika valpkurser att välja mellan. Många raser har avlats fram för särskilda syften och de har olika särdrag och egenheter. Därför finns det också valpkurser inriktade mot olika raser eller hundtyper, som kan hjälpa dig som ägare att förstå och hantera just din valp.
Det finns också valpkurser för nybörjare. Har du precis skaffat din första valp och vill ha mer erfarenhet, kan en valpkurs vara ett perfekt sätt att känna sig tryggare i rollen. Du får många olika verktyg att använda som hundägare, och du kan ställa vilka frågor du vill..
Vid vilken ålder kan man gå valpkurs?
När din valp har blivit trygg i sitt hem och med dig, och börjar få ett ökat intresse för sin omvärld är den redo för att gå på valpkurs. Från omkring tre till fyra månaders är de flesta valpar mogna för sin första kurs. En del hundar är så gamla som ett halvår och kan ändå ha stor nytta och glädje av kursen. Är hunden äldre än så rekommenderar en del hundinstruktörer att hunden hellre ska gå en unghundskurs.
Längre fram finns fortsättningskurser, och kurser för specifika ändamål - alltifrån nosework till spår eller lydnad.
För att hitta olika valp- och fortsättningskurser kan du antingen fråga din uppfödare eller söka olika certifierade kurser via Svenska Kennelklubbens hemsida.
Uppfostran hela livet
Den viktigaste träningen sker under hundens första levnadsår, och det är också då den är som mest lättlärd. Den lär sig koppelträning, rumsrenhet och gott uppförande. Men hunduppfostran är livslång. Nya ovanor kommer i dagen, eller så glömmer hunden bort sådant den lärt sig om den inte haft användning av kunskapen på länge. Du kan också bestämma dig för att ni ska lära er något nytt, och kanske gå en specialkurs inom ett helt annat område än vad ni är vana vid.
All träning, inklusive vardagslydnad och annan uppfostran, bygger er relation och laganda. Kom ihåg att regelbundet förstärka sådana beteenden som hunden utför väl, och som du vill att den ska fortsätta med.
Skribent: Boel Sandros, Leg veterinär, 2022